När Hamiyat sökte besöksvisum på norska ambassaden i Uganda blev det avslag.
- Skälet är att hennes pass skulle vara förfalskat och det är helt horribelt. Hon har följt exakt de anvisningar hon fått från ugandiska myndigheter för att fastställa och korrigera sin identitet, säger en upprörd och besviken Leif Larsson.
Han har överklagat beslutet, men framtiden är oviss.
- Handläggningstiden är fyra månader. Det kan alltså dröja fram till april innan de ens tittar på vårt ärende och vi har ju ingen aning om hur det beslutet blir, även om det enda rimliga är att de ändrar det här.

Sedan Leif Larsson och Hamiyat Nakigudde blev förälskade har deras relation utsatts för mer än en prövning. Avståndet mellan Vimmerby och Mukono, Uganda, är långt från det enda hindret. Flera gånger har Hamiyat, som är engagerad oppositionspartiet Democratic Party, råkat illa ut under oroligheter och våldsamheter.

Nu är det visumkrångel som sätter käppar i hjulet.

- Det är fruktansvärt påfrestande. Man undrar ju när det ska vara slut på eländet, säger Leif Larsson, som har tillbringat åtskilliga dagar med myndighetskontakter sedan Hamiyat nekats besöksvisum till Sverige.

Hamiyat har sökt uppehållstillstånd och paret har bestämt sig för att gifta sig och bo i Sverige. Planen var att hon skulle komma till Vimmerby för att fira jul och nyår. Men ett nytt pass spolierade det gemensamma julfirandet.

- Hamiyat saknar i likhet med många andra i Uganda dokument på när hon är född. Hon har heller ingen dopattest. I hennes förra pass stod fel födelseår och dessutom var hennes namn felstavat. Hon behövde få likalydande dokument från myndigheterna i Uganda och har begärt att hennes namnstavning och födelsedata skulle fastställas.

En process som var klar hösten 2017 och hon kunde därmed få ett nytt och korrigerat pass och intyg om att hon är ogift.

- Vi hade ett traditionellt bröllop, en "introduction" i Uganda den 28 oktober. Det är moraliskt, men inte juridiskt bindande. Vi planerade att ha kyrkbröllop i Sverige när uppehållstillståndet är klart, men på grund av att intyget om hennes civilstånd bara är giltigt i fyra månader, enligt Skattemyndigheten i Sverige, så sa vi att vi gifter oss borgerligt snarast möjligt. Kyrkbröllop får vi planera för senare.

När Hamiyat sökte besöksvisum den 21 november hos den norska ambassaden, som har Sveriges uppdrag att ombesörja visumärenden i Uganda, började problemen.

- Hennes nya pass ifrågasattes, eftersom det inte stämmer med det gamla och nu ogiltiga. Den 21 december fick hon avslagsbeslut från Norska Utledningsdirektoratet i Oslo, UDI. Skälet för beslutet var att passet skulle vara förfalskat. Det enda hon har gjort är att göra rätt. Hon ville ha en korrekt, fastställd identitet. Har exakt gjort det de ugandiska myndigheterna krävt av henne och det har tagit henne två år. Så är det här belöningen. Det är ju bara att granska hennes pass, så kan de ju konstatera att det är en originalhandling och ingen förfalskning, men uppenbarligen sätter sig de norska myndigheterna över de ugandiska, som utfärdat passet.

Leif Larsson säger att Hamiyat är knäckt över beslutet och sättet hon blivit bemött på.

- Hamiyat känner sig illa behandlad av personalen på norska ambassaden och mår självklart dåligt. Hon upplever att den norska ambassadpersonalen behandlar henne lika illa som de myndigheter som förföljer oliktänkande i Uganda och hon är ju van att ständigt bli trakasserad av regimen och myndigheterna i sitt hemland.

Efter många kontakter med norska myndigheter fick Leif Larsson klart för sig att beslutet måste överklagas. Det gjordes den 8 januari, efter ett omfattande arbete med att få fram fullmakt och mer dokumentation.

När Leif Larsson kontaktade UDI i Oslo fick han beskedet att handläggningstiden är fyra månader.

- Självklart måste frågor få ställas och frågetecken rätas ut. Men att det ska ta så lång tid innan man ens kan få besked om ett ärende, som så uppenbart är felaktigt hanterat, är orimligt och oacceptabelt. Det är som att försöka gå i tuggummi. Myndigheterna måste se över sina rutiner.

Intyget om Hamiyats civilstånd gäller till 4 februari. Nu svävar man i ovisshet.

- Nu vet vi inte vad som händer, risken är att allt står stilla fram till april. Vi är båda samhällsengagerade medborgare i våra respektive hemländer och man kan ju bara undra hur man skulle orka utan kontaktnät, utan att ha kunskap om vilka vägar man ska gå.

Trots frustrationen kan Leif Larsson se något positivt i situationen.

- Man kan då inte säga annat än att vår kärlek prövats. Och den är stark.