Gunnel Larsson och Jenny Edberg är undersköterskor och arbetar som personliga assistenter. "Vi köper principen att de som släpar efter ska få mer, men det var inte så det var sagt från början från facket och poltiken" säger de när de talar för sin arbetsgrupp på runt 15 personer som inte får den uppmärksammadetusenlappen.
– Det är orättvist och nedvärderande mot oss, som om vi inte ingår i resten av vården och omsorgen i kommunen, säger Jenny Edberg och Gunnel Larsson.
Båda ingår i en personalgrupp kommunalt anställda personliga assistenter om totalt 15-16 personer som jobbar direkt med fyra omsorgstagare. De flesta i personalen är utbildade undersköterskor eller omsorgsassistenter, precis som kriteriet anger för att få den extra tusenlappen i månaden. Därför blev förvåningen stor när det stod klart för dem att de inte får någon extra lönehöjning.
– Vi som personliga assistenter är plötsligt inte berättigade för att vi ingår i en egen "box", vad det betyder vet vi inte riktigt, säger Jenny Edberg.
– De har räknat ut medellönen för vår grupp och kommit fram till att vi har lön som mansdominerade grupper, därför jämförs vi med vaktmästare och hantverkare, säger Gunnel Larsson.
De är undersköterskor med utbildning. Men personalgruppen som Jenny Edberg och Gunnel Larsson är en del av får inte det extra påslaget med tusen kronor i månaden som kommunstyrelsen beslutat att undersköterskorna ska ha.
Hur ser ni på att medellönen ligger högre i er grupp än generellt bland omsorgspersonalen?
– Vi är ganska få i gruppen och många har lång erfarenhet. Det behövs när man arbetar med komplicerade omsorgsbehov hos brukare som saknar talförmåga. Det tar tid att lära känna och lära sig förstå brukaren och man arbetar ofta ensam och med långa pass på 24 timmar, med sovande jour då, säger Gunnel Larsson.
Vad anser ni arbetsgivaren ska göra?
– Det måste ha blivit något fel på vägen, först var det till alla, sen inte. Vi har tagit upp det med både politiken och med HR och vi har facket med oss, men det hjälper inte. Vem har mandat att ändra på ett beslut under resans gång? Och har man gjort fel får man väl rätta till det, säger de.
Jacob Käll (C) är ordförande i kommunstyrelsen som fattat beslutet att tillföra grundskolelärare och omsorgspersonal 1 000 kronor extra utöver den avtalsenliga lönehöjningen.
– Undersköterskorna valdes ut för en extra satsning efter en genomgång som visar att de ligger efter i lön. Syftet är att minska ett för stort lönegap. Det är HR och förvaltningarnas sak att verkställa det, vi i politiken har inga invändningar mot det sätt de har valt att göra det på, säger Jacob Käll och hänvisar till HR för mer detaljer om lönesättningen.
Anna Nilsson är HR-strateg på Vimmerby kommun hon beklagar personliga assistenternas besvikelse och säger att enda syftet med den extra tusenlappen är att rätta till oskäliga löneskillnader mellan könen.
Anna Nilsson är HR-strateg och arbetar bland annat med lönefrågor i kommunen. Hon återkopplar till den lönekartläggning arbetsgivaren är skyldig att göra varje år för att upptäcka oskäliga skillnader i lön mellan könen.
– I lönekartläggningen värderas varje yrkesgrupp utifrån vilken befattningstitel man har. Därför är omsorgsassistenter och undersköterskor en grupp och personliga assistenter i en annan. Båda grupperna jämförs med den mansdominerade gruppen där vaktmästare och hantverkare ingår, men då personliga assistenter har en högre medianlön finns ingen osaklig löneskillnad i jämförelsen.
– Det upptäckte vi. Däremot i gruppen omsorgsassistenter och undersköterskor och därför behöver vi höja medianlönen för den gruppen, säger Anna Nilsson.
Både gruppen med omsorgsassistenter och undersköterskor samt gruppen med personliga assistenter är kvinnodominerande.
Vad säger du om deras reaktion?
– Tråkigt att höra att de inte känner sig som en del av omsorgen och om de räknat med höjningen förstår jag besvikelsen. Men det har aldrig varit tal om annat än att räta upp oskäliga löneskillnader med den här åtgärden, säger hon.