Bror Carlsson föds i Odensviholm år 1941 och växer upp i en statarfamilj. När han bara är sex och ett halvt år gammal går hans pappa bort. Kvar blir Bror, hans ensamstående mor och tre äldre systrar.
– Mamma hade inget jobb eller något då. Som tur var fick hon en statarbostad där hon aldrig behövde betala hyra, men jag undrar ibland hur hon klarade allt, berättar han.
Det var med avstamp i uppväxten som Bror Carlsson berättade om sitt liv, när han under torsdagskvällen var sommargäst på Knastorps kulturcafé. Hans föreläsning var en repris från förra året, som då blev succé.
– Vi har haft en jättebra sommar med besökare från hela Sverige och nu är vi så glada över att Bror ville komma hit igen, säger Kicki Willysson, en av de som driver stället.
Eftersom regnet låg i luften fick föreläsningen flyttas in till ett gammalt stall istället för att hållas i trädgården, men det gick lika bra det med. Stämningen i den fullsatta lokalen var god och taket höll tätt.
Medan den första delen av föreläsningen handlade om Carlssons yngre år, var del två fokuserad på hans arbetsliv i statens tjänst. Just den biten är det många som redan har en inblick i, eftersom han i början av 90-talet medverkade i en dokumentär av Tom Alandh. Genom den blev han känd som den cyklande kronofogden i Vimmerby.
– När jag var liten var min dröm att bli skollärare, men det fanns ingen möjlighet för mig att studera vidare till det. Då visste jag inte ens vad en kronofogde gjorde, men ändå blev det vad jag länge jobbade med, säger Bror Carlsson och ler.
Efter att som ung ha läst på folkhögskola i Västervik och gått ut med högsta betyg i nästan allt var det nämligen inga svårigheter för Carlsson att få jobb. Utan att ha en aning om vad rollen innebar sökte han en vikarietjänst på kronofogden och fick den. På den vägen var det.
En höjdpunkt i Bror Carlssons yrkesliv kom när Tom Alandh hörde av sig och ville att han skulle medverka i en av hans dokumentärer. Det visste ingen av dem då, men den första personen de besöker i filmen visar sig senare vara Ulf Olsson, dömd för två uppmärksammade mord.
– Jag glömmer aldrig teckningarna jag såg i hans hem. En föreställde en naken kvinna med en orm som slingrade sig runt benet och den andra föreställde en liten flicka bunden i en tråd och en stor hand som höll i den. Det var väldigt makabert.