När vi ses är Petra Nilsson inne i en period på jobbet som är intensiv. Advent och jul i kyrkan betyder repetitioner, konserter, mässor och gudstjänster när också många som annars inte går i kyrkan gärna bänkar sig för att höra O, helga natt och När juldagsmorgon glimmar.
Att hon hamnade i Vimmerby är lite av en slump. Hon är född i Nässjö och det stora intresset för sång, teater och dans ledde henne till musikprogrammet på L M Engströms gymnasium i Göteborg med påbyggnadsutbildning på elevskolan på Balettakademien i Göteborg med inriktning musikal.
– Efter gymnasiet var det var musikal jag ville ägna mig åt och jag gick ett förberedande år på PAS, Performing Arts School i Göteborg och sedan en mer teaterinriktad utbildning på Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke.
Att bli kyrkomusiker fanns inte på kartan.
– Jag har alltid varit aktiv i kyrkan, sjungit i körer, men känt att nja, det där var inte min grej. Jag ville ju hålla på med musikal och teater.
Men ganska snart insåg hon att det fanns delar i musikalbranschen hon kanske inte ville. Ständiga auditions, osäkerheten i att få jobb, svajig inkomst, att leva på resande fot.
– En period var jag lite inne på att utbilda mig till socialpedagog, för jag har alltid tyckt att det varit roligt att jobba med människor, men kände att jag ändå ville ge musiken en andra chans. Jag kom in på klassisk sång på Oskarshamns folkhögskola, började umgås med folk som gick kyrkomusikerlinjen på skolan och insåg att det kanske inte var ett så dumt jobb i alla fall, så då hamnade jag där.
Hennes sambo var också nyutexaminerad kyrkomusiker och fick jobb i Västervik, så paret flyttade dit, Petra hoppade in som vikarie i Vimmerby och sökte och fick en ledig tjänst i pastoratet för ett år sedan.
Nu tycker hon att jobbet är flexibelt, brett och ger många av de bitar hon vill ägna sig åt.
– Jag vet att den här arbetsplatsen fortfarande dras med dåligt rykte efter problem man tidigare haft, och som jag egentligen inte vet så mycket om. Jag stortrivs i arbetslaget och har stor frihet, och det känns utvecklande.
Med ett hjärta som klappar för sång har hon dragit igång barnkör, sett till att Frödinge kyrkokör åter har en ledare och nästa ambition är en projektkör för unga röster.
– Jag har skickat brev till drygt 400 14-19-åringar, vi får se vilket gensvar det blir. Min tanke är att man ska kunna vara med i olika projekt utan att behöva binda sig med repetitioner en dag i veckan en hel termin och vi ska testa ett första projekt redan efter årsskiftet, på musikaltema.
Att spela när barn döps, par gifter sig och människor vigs till sista vilan är speciellt.
– Hur många gånger man än spelat Blott en dag så måste man vara närvarande, annars blir det lätt fel. Önskemålen är oerhört varierande. Allt från ”spela något fint” till ganska detaljerade förslag. Det knepiga är när man lyssnat på ett Youtubeklipp och inte förstår att det blir något helt annat på orgel, blir det för svårt måste jag vara ärlig och säga det. Å andra sidan händer det också att de som varit helt säkra på att de vill ha musik från cd blir positivt överraskade av hur fint det kan bli med levande musik, även om det låter annorlunda.