Istället har det blivit en trasslig vårdnadstvist. Familjen Berghoff har fått rätt i både Förvaltningsrätten och Kammarrätten men någon sköldpadda har de inte.
– Vi betalar 25 000 kronor i hittelön till den som lämnar tillbaka Isedor och ytterligare 25 000 kronor i kompensation för den tid någon annan tagit hand om honom. För oss är Isedor ovärderlig.
För snart fyra år sedan rymde den då 68-åriga sköldpaddan Isedor från sin hage i Björnshult utanför Tuna. För ägarna, Karin och Uwe Berghoff, var det ett hårt slag.
Isedor har varit i familjens ägo i generationer. Uwes mormor fick den morisk/markockanska landsköldpaddan, som är född 1946, av en fransk soldat som varit stationerad i södra Tyskland efter andra världskriget.
– Isedor är tio år äldre än jag själv och jag har vuxit upp med honom. När min mormor gick bort 1985 tog jag över honom och han är en del av vår familjs historia, men det är klart att jag aldrig kunde ana att han skulle bli så gammal, säger Uwe.
När Karin och Uwe Berghoff flyttade till Tuna har Isedor följt med sin ”husse” under flitigt pendlande mellan Sverige och Tyskland.
– Vi har helt enkelt en speciell relation och han har säkert passerat tullen ett 60-tal resor, han blev en riktig kändis.
När Isedor varit på rymmen något år och efterlysningar i bland annat Vimmerby Tidning inte gett något resultat trodde Berghoffs att sköldpaddan var död.
Men allt tog en oväntad vändning när en jägare hittade Isedor bara några hundra meter från huset våren 2015. Han hade inte en aning om att sköldpaddan var den omhuldade och eftersökta familjemedlemmen från Björnshult, så han tog kontakt med Vimmerby kommun, som i sin tur tog kontakt med länsstyrelsen och polisen. Inom loppet av bara några timmar hade länsstyrelsen i Kalmar län tagit beslutet att akut omhänderta sköldpaddan.
Efter en handläggning på en dag drog länsstyrelsen slutsatsen att sköldpaddan inte hade någon ägare. Isedor saknar id-märkning, eftersom sköldpaddan inte gått att chippa i Tyskland.
– Isedor förvarades på ett djursjukhus och en anställd fick ta hem honom. När vi fick veta att han fått en ny ägare kontaktade vi henne, men hon ville inte lämna Isedor ifrån sig. När vi stötte på igen hävdade hon att Isedor rymt igen, men vi tror att sköldpaddan sålts vidare. Isedor är ovanlig, arten är ovanlig och att han uppnått en så hög ålder är också ovanligt.
När Berghoffs överklagade länsstyrelsens beslut fick de rätt i Förvaltningsrätten. Då överklagade länsstyrelsen till Kammarrätten, som också ger Berghoffs rätt. Isedor är deras sköldpadda.
– Vi är nöjda med beslutet i sig, men det hjälper ju inte när vi inte får tillbaka vårt husdjur. Vi skulle gärna vilja att länsstyrelsen erkänner att de gjort fel, och ber oss om ursäkt, men det viktigaste nu är inte längre vem som har Isedor eller hur han hamnat där. Det väsentliga är att vi får hem honom igen, om han lever.
Karin och Uwe Berghoff ger sig inte. De uppskattar att Isedor kan betinga ett värde på 5 000 kronor och de är beredda att punga ut med långt mer för att få hem honom igen.
– Han är ovärderlig för oss. Vi betalar 25 000 kronor i hittelön till den som ser till att han kommer hem, och ytterligare 25 000 kronor till den nya ägare som tagit hand om honom. Vi hoppas att 50 000 kronor ska vara så lockande så att den som har Isedor idag hör av sig.
Trots att den nu 71-åriga sköldpaddan inte är chippad tvekar inte hans rättmätiga ägare – de skulle känna igen honom.
– Om de så radar upp tusen sköldpaddor kan vi känna igen Isedor. Teckningen på skölden är unik och dessutom har han ett speciellt kännetecken som bara jag och Karin känner till. Det är hos oss han ska vara, och det handlar också om ett ansvar. Jag lovade min mormor att ta hand om Isedor, säger Uwe.