Andelen elever i årskurs 9 i Vimmerby kommun som nått kunskapskraven i alla ämnen vårterminen 2021 är 84 procent vilket är den högsta andelen på 10 år enligt huvudman. Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9, samma period, är 227,4, vilket är det högsta meritvärdet på 7 år.
Varför är det så högt just i år?
– Vi har inte identifierat någon enskild faktor. Vi kan se att vi har rätt stora fluktuationer från år till år. Vi har en rätt liten elevgrupp där enskilda elevresultat har stor påverkan i jämförelse med hur det blir i en större kommun, säger skolchef Ola Karlsson.
Har pandemin bidragit till betygsinflation?
– Vi har inte sett något i dagsläget. Vi har gjort analyser av måluppfyllelse och det vi kan se även där är individuella faktorer.
Av nationell statistik från vårterminen 2020 framgår det stora skillnader i kunskapsresultaten mellan kommunens två högstadieskolor. Vid den ena, Vimarskolan, har hela 79 procent av eleverna i årskurs 9 uppnått minst betyget E (godkänt) i samtliga ämnen. Vid kommunens andra högstadieskola, Astrid Lindgrens skola, är motsvarande värde bara 69,6 procent. Rikssnittet ligger på 74,9 procent.
Har vi en skola som är bland de bättre i Sverige och en som är bland de sämre?
– Det skulle jag inte säga. Elevernas grundförutsättningar är något som påverkar slutresultatet och där är det tre områden: föräldrars utbildningsbakgrund, andel födda utomlands och andel pojkar. Här om vi tittar i öppna jämförelser, så visar den statistiken hur väl eleverna presterat utifrån de förutsättningar de har – sedan får skolan plus eller minus beroende på om eleverna presterat bättre eller sämre än vad de borde ha gjort utifrån sina förutsättningar. Båda skolorna hamnar på plus vilket tyder på att man jobbar bra. För resultaten 2020 så är faktiskt de positiva värdena högre för gruppen på AL-skolan än Vimar. De presterar och lyckas alltså bättre utifrån deras förutsättningar. Vi väntar på årets värden.
Det bekräftas i intervjun med förvaltningen att det finns svårigheter med att hitta generella insatser utifrån enheternas olikheter och den variation som finns mellan åren och olika grupper. Skolinspektionen framhåller därför vikten av att i analysen kunna konstatera sådana olikheter för att utifrån dessa arbeta för att utjämna skillnaderna och skapa en högre likvärdighet inom utbildningen.
Vad gör ni för att förändra detta och skapa en mer likvärdig skolsituation i kommunen?
– Vi kommer fortsätta att göra analyser och förändra vårt resursfördelningssystem vid behov för att skapa förutsättningar för en likvärdig skola. Under hösten har nämnden fattat beslut om att fördela resurser utifrån SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser) till skolorna. Det innebär att en större andel av resurserna riktas utifrån vilka förutsättningar eleverna har på respektive skola.
Det framgår också att det finns stora skillnader mellan flickors och pojkars resultat mellan högstadieskolorna. På AL hade 65 procent av pojkarna uppnått minst nått E i alla ämnen jämfört med 77,6 på Vimar. För flickorna var motsvarande resultat 74,4 procent och 80,4 procent. Motsvarande siffror för riket var 74,1 procent för pojkarna och 78,1 procent för flickorna.
Varför lyckas man sämre med pojkarna på den ena av skolorna?
– Jag instämmer inte i att det utifrån elevgruppens slutresultat går att dra slutsatsen att den ena skolan lyckats och den andra inte. Det har med de tre grundförutsättningarna som jag nämnt tidigare att göra. Men din fråga handlar om precis det som vi skall åtgärda utifrån skolinspektionens beslut – att den analysen och kunskapen finns på skolnivå, men inte på huvudmannanivå för den enskilda skolan. På skolan tittas det på dessa skillnader och varför det kan vara så – samt görs åtgärder. Men denna information begär vi i nuläget inte in på huvudmannanivå, utan detta är något som vi måste förbättra.
Hur ska ni åtgärda skillnaderna?
– Vi kommer att utarbeta en modell där en del är att vi diskuterar resultaten individuellt med respektive rektor och ger återkoppling på enhetens lokala analyser och nulägesbedömningar. En annan del är att rektorsgruppen kommer att få möjlighet att jobba med sina analyser tillsammans för att utvecklas genom ett kollegialt lärande, säger Karlsson.