Efter tre år på Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning på beteendevetenskap är Marko Kemppainen, Jesper Nilsson, Carl Andersson, Melis Kaya och Linnéa Jonsson redo för att ta studenten.
Hur ser ni tillbaka på gymnasieåren?– Det känns som att åren bara har blåst förbi för vi har haft så roligt tillsammans. Det har varit jobbigt med mycket pluggande, så just nu är jag väldigt studietrött, säger Jesper Nilsson.
– Jag kommer inte att sakna skolan i sig, men umgänget med klassen har varit underbart så det kommer bli tomt att inte få träffa dem dagligen, säger Marko Kemppainen.
Carl Andersson säger att det är svårt veta vad man vill göra i framtiden.
– Vi har fått en bred utbildning i att jobba med människor, men jag kan inte säga att jag är särskilt mycket klokare på vad jag vill bli nu, säger han.
Flera beskriver att studietiden har gått fort på gymnasiet.
– Jag var inte beredd på att det skulle gå så fort. Visst har det varit jobbigt och tufft, men samtidigt har vi haft väldigt roligt och en stark gemenskap i klassen, säger Linnéa Jonsson.
– Det har varit tre omvälvande år där man fått växa upp snabbt från ungdom till vuxen, men jag känner att jag har utvecklats och dessutom fått vänner för livet på vägen, säger Melis Kaya.
Vad har ni för framtidsplaner?– Jag har jobbat en del extra inom hemtjänsten och tänker fortsätta med det tills jag bestämt mig för vad jag vill studera till, säger Melis Kaya.
– Jag har drömt om att bli polis sedan jag började högstadiet så jag tänker söka till polishögskolan. Jag vill jobba med att hjälpa människor. Sedan ska jag göra lumpen också, säger Linnéa Jonsson.
För några av studenterna väntar sommarjobb.
– Jag ska jobba på Tobo golfbana i sommar, och i höst ska jag försöka hitta något annat jobb. Gärna något där man inte bara sitter still vid ett skrivbord utan får vara ute och göra något, säger Jesper Nilsson.
– Jag ska sommarjobba på Dahl Center. Sedan får jag se. Jag har inte tänkt plugga vidare direkt i alla fall, säger Carl Andersson.
– Just nu är det tomt, men jag tror ändå det finns jobb om man bara visar att man vill, säger Marko Kemppainen.
Vimmerbyeleverna känner ingen stress över att bli kvar i hemtrakten ett tag till.
– Det är nyttigt att jobba lite först och skaffa sig erfarenhet den vägen också, säger Jesper Nilsson.
– Jag kan mycket väl tänka oss att flytta hem till Vimmerby igen när jag är klar med min utbildning, säger Linnéa Jonsson.