Familjehem tar emot barn som av olika anledningar inte kan bo med sina föräldrar. Barnet kan bo en kortare eller längre tid i familjehemmet.
Charlotte Bäcklund och Lotta Niklasson jobbar som familjehemssekreterare på Vimmerby kommun. I takt med att allt fler barn och ungdomar har det tufft ökar också antalet ärenden på deras bord.
– Vi ansvarar för att rekrytera, utreda, utbilda och stötta familjehemmen, förklarar Charlotte Bäcklund. När ett barn ska placeras matchas familjehemmets förutsättningar med barnets behov för att det ska bli så bra som möjligt.
I dagsläget har Vimmerby kommun 37 barn mellan 0-19 år som är placerade, varav ett drygt 20-tal i familjehem och resten i HVB-hem eller SIS-hem. Placeringarna sker i hemkommunen eller i andra kommuner. Dilemmat är att samtidigt som det är en stor ökning av antalet placeringar, finns det inte tillräckligt med familjehem. Ett annat problem är att behovet varierar över tid.
– Just idag kanske vi inte behöver fler familjehem, nästa vecka kan vi behöva fyra, säger Lotta Niklasson.
Det är svårt att hitta familjer som är beredda att öppna sitt hem för ett okänt barn eller ungdom, som ofta har ett stort omsorgsbehov. Uppdraget kräver mycket av hela familjen, men kan också ge väldigt mycket tillbaka.
– Det är ett stort åtagande och det kan vara väldigt utmanande. Samtidigt ska man komma ihåg att ett familjehem är en insats – inte ett professionellt uppdrag. Det är helt vanliga människor som gör det här jobbet, säger Charlotte Bäcklund.
Det allra viktigaste, menar Charlotte Bäcklund och Lotta Niklasson, är att ha tiden och framför allt det känslomässiga engagemanget. Och förstås att hela familjen är med på tåget.
Det ställs krav på de familjer som ska ta emot familjehemsbarn och man får vara beredd på att bli synad i sömmarna. En familjehemsutredning tar flera månader och innefattar åtskilliga timmars intervjuer, möten, hembesök och kontroll av belastningsregister och ekonomi. Alla familjer får dessutom genomgå Socialstyrelsens utbildning "Ett hem att växa i".
– Alla som vill kan inte. Ibland gör vi bedömningen att någon inte är lämplig som familjehem. Det behöver inte alls betyda att det är något fel, man kan vara jättebra föräldrar för sina egna barn men inte ha tillräckliga resurser för att ta på sig ett sådant uppdrag, säger Lotta Niklasson.
