Redan 2017 nekar Vimarskolans rektor Pernilla Begu till att utreda elevens kunskapsnivåer, behov samt att göra en fördjupad utredningsinsats av elevens situation för att kunna individanpassa undervisningen samt upprätta ett åtgärdsprogram, åp, åt eleven – detta trots att flera pedagoger vittnar om elevens försämrade mående och vikten av en ökad förståelse för barnet. 

– Det hade kostat dem rutiner, dokumentation och mindre resurser om skolledningen lyssnat till barnet, elevhälsan, skolans personal och oss men framförallt om de hade förstått och valt att följa skollagen från och med 2017, säger en av elevens vårdnadshavare.

Vårdnadshavarna upplever tidigt att de rektorer och skolledning de har kontakt med inte agerar utifrån barnets bästa och de bestämmer sig därför för att spela in alla samtal. Den dokumentationen har Vimmerby Tidning tagit del av. Vi har också låtit elev och vårdnadshavare vara anonyma.

När Skolväsendets överklagandenämnd granskar ärendet våren 2018 blir det tydligt att de inte delar rektorns syn på att skolans utredningsinsats är tillräcklig för eleven:

"Överklagandenämnden ser allvarligt på omständigheterna då elevens situation på längre sikt kan leda till att eleven inte når kunskapskraven. Det är av yttersta vikt att skolan fortsätter att följa upp såväl elevens frånvaro som elevens sociala samspel”.

Vårdnadshavarna anmäler bristerna i barnets skolgång till Skolinspektionen i början av 2019. Först då tas extern personal in för upprätta den dokumentation som tidigare efterfrågats. Personalen bekräftar sedan under inspelade möten att man varken hann lära känna eleven eller hade fått ta del av avgörande dokumentation.

– Det var så att kommunen skulle ha underlag och kunna ge sken av att man gjort vad man borde, säger vårdnadshavarna. 

Det var även först när huvudman fick kännedom om anmälan till Skolinspektionen som verksamhetschef Pia Ehrnlund Bengtsson beställde in den tekniska utrustning som stått angiven som befintliga hjälpmedel i elevdokumentationen sedan skolstart 2017.

Vid utvärdering i myndighetsbeslut av skolans insatser noterar sedan Begu att eleven har "god närvaro" och att "åtgärderna fungerar väl" – trots att både mentor och assistent påtalar elevens försämrade mående samt både hem och skolans kamp för att få eleven att stanna i skolan. 

I slutet av mars 2019 efter att anmälan kommit Pia Ehrnlund Bengtsson tillkänna tar hon kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, angående lärmiljö för elev med särskild begåvning och högkänslighet. I dokumentation från handläggaren på myndigheten går att läsa att man kommer överens om att utföra en orientering kring förfrågan om specialpedagogiskt stöd utifrån skolans lärmiljöer. Vid uppföljande samtal 12 augusti gör parterna följande överenskommelse:

"När elevhälsan utfört en pedagogisk utredning och därtill hörande åtgärdsprogram kan SPSM vara ett kompletterande stöd i att finna lämpliga anpassningar".

Men i verksamhetschef Pia Ehrnlund Bengtssons diarieförda tjänsteanteckningar – som senare används som underlag vid flera yttranden till Skolinspektionen både 2019 och 2020– står det helt annorlunda:

"SPSM uttrycker att de anser att skolan har tagit elevens överkänslighet och särbegåvning på allvar och gjort anpassningar efter det, de anser att skolan har anpassat miljön på ett bra sätt". 

I skrift och i inspelat samtal uppger handläggaren på SPSM till vårdnadshavarna att de aldrig skulle kunna göra ett sånt uttalande då det här inte rört ett specifikt individärende. 

I ett mejl den 30 maj 2019 vädjar vårdnadshavare förtvivlat till verksamhetschefen om delaktighet och samverkan. De beskriver ett barn som tappat livslust och framtidsmöjligheter. I arkiverade mejl som begärts ut enligt offentlighetsprincipen går det att läsa hur Ehrnlund Bengtsson vidarebefordrar mejlet till rektor Pernilla Begu och grundskolechef Ola Karlsson – utan att svara familjen enligt förvaltningslagens serviceskyldighet.

"Hej, detta kom i torsdags. Jag svarar inte innan helgen och funderar på OM och i så fall VAD jag ska svara. Pia".

Rektor Eva Grudemo blir den tredje rektorn att ärva ärendet och tillsammans med Pia Ehrnlund Bengtsson är det, från hösten 2019, hon som kommer att fatta avgörande beslut om barnets skolgång. Vid ett tillfälle beslutar Grudemo bland annat att plocka bort ämnena teknik och musik – trots att en kunskapsavstämning aldrig gjorts– ett ingripande i elevens rätt till undervisning, anpassad studiegång, som heller aldrig dokumenteras i elevens åtgärdsprogram.

Ett annat agerande som strider mot lagen är hävdandet av resursbrist något som både Grudemo och Ehrnlund Bengtsson gång på gång gör i mejl och inspelningar.

–Vi har inte människor att få loss till det här, säger Ehrnlund Bengtsson under inspelat möte i juni 2020 om varför eleven inte kan få hjälp. 

"I dagsläget har skolan inte några nya förslag att komma med som fungerar utifrån de organisatoriska förutsättningar som skolan har", skriver Grudemo i mejl den 23 oktober 2020.

Vimarskolan har under våren fått inkomma med svar om åtgärder på Skolinspektionens beslut, men vid tillfället för färdigställandet har eleven bytt skolkommun och på grund av det lägger nu Skolinspektionen ner ärendet mot kommunen – något familjen reagerar starkt på.

– Vi blev tvungna att skriva oss i en annan kommun trots att vi har boende kvar i Vimmerby och nu kommer de helt undan granskning. Det här kommer aldrig att kunna bli bra i Vimmerby kommun om inte någon faktiskt aktivt tar tag i situationen och rensar bort ogräset samt kräver förändring för elever och personalens bästa. Vi har gjort vad vi har kunnat och tar det så långt vi kan komma att behöva, säger elevens vårdnadshavare.

Pia Ehrnlund Bengtsson, verksamhetschef, bemöter kritiken mot skolans hantering av ärendet.

– Vi ser att kritiken från Skolinspektionen är befogad, säger hon.

Varför görs aldrig en ordentlig frånvaroutredning eller en pedagogisk utredning med kartläggning av kunskapsnivåer?

– Man påbörjade en frånvaroutredning men i beslutet, 2020, fick vi kritik om att vi behövde förnya den. En pedagogisk utredning gjordes och uppdaterades med kunskapskartläggning under senare del av 2020 och början av 2021.

Varför stämmer inte din skrivelse med SPSM:s egen dokumentation?

– Vi har inte fått ta del av SPSM:s tjänsteanteckning. 

Frågan är varför du inte uppfattar det på samma sätt som dem?

– Jag har skrivit ner utifrån det SPSM har sagt över telefon.

Är det inte problematiskt att det skiljer sig så eftersom det du skriver skickar du med som grund till Skolinspektionen och så stämmer inte det med vad SPSM själva säger?

– Jag har svårt att uttala mig i detta.

Lagen är väldigt tydlig att resurser inte får vara ett hinder för särskilt stöd, varför hävdar ni upprepat resursbrist?

– Nej det får aldrig vara ett hinder men det står inte någonstans i skollagen vad resurser är och det är upp till skolan att avgöra vilka insatser som behövs.

Men ni säger ändå att ni inte har de resurser som behövs, är det en feltolkning?

– Ja, din tolkning vet jag inte vad jag ska svara på.

Men ni har ändå inte gjort det som eleven skulle behöva. Eleven undervisas av pedagoger och assistenter utan tillräcklig kompetens, vilket även Skolinspektionen slår fast. De här människorna ni inte kan få loss, handlar det om människor med rätt kompetens?

– Jag känner mig inte bekväm med att prata om enskilda elevärenden.

Varför svarar du inte på mejlet vh skickar 30 maj 2019?

– Jag kan tyvärr inte svara på det och jag vet inte hur jag tänkte 2019, jag kommer inte ihåg.

Varför skriver ni till Skolinspektionen att ni inte fått tillgång till NPF-utredningen?

– Det går in för mycket på individnivå och det kan jag inte svara på.

Vet ni om att ni inte har någon laglig rätt att ta del av hela utredningen?

– Ja.

Har du minne av att det är du själv som protokollfört återgivningen?

– Ja, det minns jag. 

Anser du att du själv, rektorer och pedagoger vet skillnaden på extra anpassningar och särskilt stöd?

– Ja med handen på mitt hjärta gör jag bedömningen att man faktiskt vet det.

Skolinspektionen slår fast att man inte skiljer på det, 2020 men också i Storebro 2021. Men du anser alltså att man gör det?

– Ja.

Har rektorerna haft kompetens nog att besluta i de här fallen?

– Jag tycker att de har det. Sedan har vi brustit i vissa beslut som nämnts. Men det handlar inte om brist på kompetens utan nya slags frågor.

Rektor Grudemo plockar bort två ämnen utan att göra en kunskapsavstämning eller besluta om det i ett åtgärdsprogram, vad anser du om det?

– Om jag kommer ihåg rätt så lyftes det av Skolinspektionen och vi kan inte fatta det formella beslutet i efterhand men vi tar med oss det för framtiden.

Fram till att Skolinspektionen slår fast att ni har inte gett elev rätt ledning och stimulans, har ni gjort allt ni hade kunnat göra?

– Vi ser att kritiken är befogad och vi försöker åtgärda bristerna. 

Hade vh rätt från början?

– Det du frågar har jag svårt att svara på. Nu har vi facit i hand, det hade vi inte då.

Vimmerby Tidning har även ställt frågor till rektorerna Pernilla Begu och Eva Grudemo som de valt att inte besvara. De båda ger istället ett generellt svar via mejl som vi därför har valt att inte ta med.