Pensionärerna kommer till de 180 eleverna som pluggar svenska för invandrare på Vimmerby Lärcenter olika dagar i veckan. Och det är ett ömsesidigt utbyte..
– Det är otroligt värdefullt. Och man går härifrån med olika känslor. Ibland är man ledsen när man fått ta del av det de varit med om, ibland är man alldeles upplyft inombords, säger Astrid Johansson, en av de frivilliga från SPF Seniorerna som nappat på SFI:s förfrågan.
Det är eleverna som velat träffa svenskar att prata med något vardagen inte alltid erbjuder i den utsträckning de själva skulle önska.
– Hemma i Syrien är jag van vid att grannar slår sig ner hos varandra och pratar en stund efter jobbet, så är det inte här, säger Shadia Taher.
Birgitta Djurberg, en av lärarna på SFI, ser många vinster med utbytet.
– Vi lärare räcker inte alltid till för alla. Här är de totalt nio grupper, som i sin tur delas upp på flera pensionärer. De hinner prata mycket och det är ju något de saknar. Många har inga kontakter alls med svenskar och de behöver prata med människor som har ett annat modersmål. Det är inte helt ovanligt att våra elever säger att "det är synd att det är så få svenskar i Sverige".
Sara Olsson, rektor på Vimmerby Lärcenter, tog elevernas önskemål på allvar och skickade ut en förfrågan till pensionärsföreningarna. Bengt Johansson i SPF Seniorerna drog ihop ett gäng, som sedan växte.
– Det är väldigt trevligt att lära känna människor från andra kulturer. Och man känner ju att man kan vara till nytta, så att de snabbare kommer in i samhället, säger Bengt Johansson.
Inför varje träff bestämmer SFI-eleverna ett ämne de vill prata om och förbereder frågor som blir en bra utgångspunkt för jämförelser mellan deras hemland och Sverige.
Dagens tema är barnuppfostran.
– Vi har nog upptäckt att vi har nästan samma synsätt på barn, säger Moa Andersson, som pratar med Quitaiba Sulieman.
Quitaiba Sulieman från Syrien är mycket positiv till träffarna. Att släppa grammatiken och bara prata ger självförtroende.
– Det är jättebra. Pensionärerna kommer hit och vi får använda språket. Man måste använda språket mycket för att lära sig nya ord och nya meningar. Förstår du vad jag säger tycker du att jag uttalar orden rätt?
Att diskutera barnuppfostran här och där, nu och då kan leda in på diskussioner om auktoritet, barns rättigheter eller vilka sidospår som helst. Som varför svenskar har hönsfjädrar i björkris när det är påsk. Det gäller att passa på när man har tusen frågor.
– Och att vi har olika dialekter. Inte ens jag har lätt att förstå alla svenska dialekter, säger Britta Maria Gustafsson, som samtalar med Ans Daher och Mohamad Alsharif.
Mohamad Alsharif tycker att samtalen är ett bra komplement till de verktyg han har för att komma underfund med svenskan.
– Jag försöker läsa mycket tidningar och böcker. Och det är bra att ha textning när man ser svenska tv-program.
I och med att träffarna sker på dagtid har det fallit sig naturligt att i första hand vända sig till pensionärer. Men framöver kommer man att bjuda in bland annat arbetsmarknadsenheten, för att få in fler åldersgrupper.
– Det här är öppet för alla. Kanske kan vi hitta andra former om vi får fler som är intresserade av att hjälpa till, säger Cholie Johansson, lärare på SFI.