Vissa känner nog igen honom som Gustav Andersson, och enligt skatteverket är det fortfarande hans namn. "Jag har ansökt om att byta till Klartin, men det har inte riktigt klubbats igenom än", säger Vimmerbysonen.
Det är sista fredagen innan skolstart när Vimmerby Tidning är på besök. Korridorerna ekar ännu tomma, men lärarna är redo för dem att fyllas med elever. Inte minst Gustav Klartin och Carl Mellberg, de nya tillskotten i lärarstyrkan på Vimarskolan.
Gustav Klartin är mer än bekant med Vimars korridorer. Han har spenderat alla sina grundskoleår i de lokaler som numera är hans arbetsplats. Efter fem år av studier i Jönköping fick han sin ämneslärarbehörighet i SO och svenska och var redo att komma hem till Vimmerby.
– Jag hörde av mig till Pernilla Begu (rektor för högstadiet på Vimarskolan) och frågade om det fanns något som skulle kunna passa mig. Hon svarade att det var en lärare som skulle gå i pension, säger han.
Cirkeln var sluten. Inte bara för att Gustav blev lärare på den skola han en gång varit elev. Det visade sig även att tjänsten han blivit erbjuden, tillhörde en person som spelat en nyckelroll under Gustavs egna högstadieår.
– Det var min gamla klassföreståndare, Helena Larsson, som skulle sluta. Det känns väldigt högtidligt att jag får axla hennes mantel.
Förutom att undervisa i SO-ämnen och svenska, blir Gustav även klassföreståndare till en sjundeklass.
Till skillnad från Gustav, tog Carl Mellberg sina första steg på Vimarskolans golv i år. Dialekten skvallrar om en uppväxt i Skåne. Helsingborg, närmare bestämt. Att han blev idrottslärare på Vimar var en tillfällighet. Med vänner och familj utspridda över Götaland, var det även inom den geografiska avgränsningen han sökte jobb.
– Jag har ingen anknytning till Vimmerby egentligen, men jag tycker om att utforska och lära känna nya platser, säger han.
Carl är idrottsvetare i grunden, men intresset för barns hälsa ledde till att han läste kompletterande pedagogisk utbildning för att bli behörig ämneslärare.
– Idrott och hälsa handlar om mer än bara rörelse. Det handlar om hur man tänker kring det och vad det innebär för en själv, både psykiskt och fysiskt, säger Carl.
Carl Mellberg har tidigare varit lärare i idrott och hälsa i Visby. Distansen till vänner och familj blev för lång och han sökte sig tillbaka till fastlandet. Att det blev just Vimmerby var av en slump. "Jag har vänner och familj utspritt över Götaland, så det var åt det hållet jag sökte jobb, och hittade detta på Vimarskolan", säger han.
Utöver läroplaner att förhålla sig till, vad känner ni själva lite extra för att lära ut till eleverna?
– Att hälsa är individuellt, ingenting är svart eller vitt. Man behöver lära känna sig själv och vad som funkar för en själv, säger Carl.
– Jag som svensklärare har ett extra intresse för litteratur som kulturupplevelse. Kan jag få en elev att uppleva den magi som kan ske genom de berättelser man möter i böcker, då har jag vunnit mycket, säger Gustav.
Vad tror ni kommer bli de största utmaningarna?
– Vi möter elever som har väldigt olika behov. Vi behöver tillmötesgå så många behov som möjligt. Alla ska känna sig delaktiga och bekräftade, jag är redo att ta mig an den utmaningen, säger Gustav.
– Grundskolan får man inte välja om man ska gå till eller inte. Det behöver finnas relevans och meningsfullhet i det vi lär ut. Eleverna behöver känna att det vi gör är viktigt, säger Carl.
Nu är den första skolveckan här. Vimarskolans korridorer fylls med elever igen. Vissa kommer tillbaka som ett år äldre, med lite mer självförtroende än förra året. För andra är det första dagen som högstadieelev. För de pirriga skickar Gustav och Carl med ett meddelande:
– Vi är redo och längtar efter att få träffa alla. Vi finns här om någon känner sig osäker. Det är okej att vara nervös, vi som är nya på jobbet är också nervösa.