En "ny" fornlämning i Vimmerby

Christian Johansson, som bor i Åbroområdet i Vimmerby, är intresserad av historia.
- Jag och min far brukar vara ute och kolla vägar, stigar och hus och känner nog till den här delen av stan ganska väl.

Två platser
Men när de gjorde en rejäl förstoring av en karta ur lantmäteriets digitala arkiv fick Christian Johansson en överraskning.
- På två kartor, båda från 1709, syns en galge markerad , och ett litet kors. Det var ju lite spännande, minst sagt.
Nu har en anmälan skickats in till fornminnesregistret av Länsstyrelsen.
Det här betyder att det funnits åtminstone två avrättningsplatser med tillhörande begravningsplatser där kropparna efter de avrättade grävts ner. Dels den för de flesta välkända galgbacken i Skillingarum, dels den mer bortglömda vid Åbro.
Men det här är ingen nyhet för historieintresserade Erik Carlsson, som ägnat decenniers forskning åt att gräva i lokal brottshistoria.
- Nej, det har jag känt till länge. Men det är ju roligt att det uppmärksammas och hamnar i fornminnesregistret.
Erik Carlsson tror inte att det avrättats särskilt många människor vid Åbro. Han har heller inte hittat något brottsfall som slutat i avrättning just här.
- Skillnaden är att avrättningsplatsen vid Skillingarum användes för hela Sevede härad, med alla socknar kring Vimmerby och därmed ett ganska stort befolkningsunderlag. Galgbacken vid Åbro nyttjades när man utdömde straff för dömda inom stadens tullar och då ska man komma ihåg att det var inte så många som bodde i Vimmerby på den tiden, kanske totalt 300 invånare.

Benrester och skelett
Att de båda avrättningsplatserna varit i bruk under samma tid är högst sannolikt. Dokumentationen kring Skillingarum är mera matig - här vet man att den sista som avrättades var pigan Stina Caisa Nilsdotter från Koppetorp och hon mötte döden 1829.
Hur länge galgbacken i Åbro användes vet man inte. Men Christian Johansson har lite kött på benen.
- Det finns en nedtecknad berättelse om en östgöte som gjort en rundtur i Vimmerby på 1820-talet, och han beskriver en galgplats på höger sida om Åbrobron, så det betyder väl att den fanns kvar då i alla fall. Dessutom har Frans Edvard Norén 1936 skrivit att man hittat multnade skelett och benrester vid schaktningar på 1890-talet.