– Det är en renässans för lien. Många vill lära sig att slå med lie för att göra ängar vid sommarstugan eller på gräsmattan, sköta gården, slå runt elstängsel och kring byggnader och kanske slå lite extra foder åt djuren. Gräsmattan hemma är en biologisk öken och man får på detta sätt upp mer blommor som insekterna kan leva på. Vi pratar idag om att insekter försvinner för att vi har ett landskap som missgynnar dem, vi odlar vall och spannmål och så växer de gamla ängarna igen. Vi klipper gräsmattor överallt och det blir inte mycket blommor kvar, säger Mats Rosengren.
Det är inte bara hos hembygdsgårdar och naturskyddsföreningar som intresset finns. Det växer även på bred front, säger Mats Rosengren.
– Kommuner lägger mycket pengar på att klippa gräsmattor och man har uppmärksammat att det är både dyrt, klimatbelastande och dåligt för den biologiska mångfalden. Lieslåtter börjar därför användas också på kyrkogårdsförvaltningar och bostadsbolag.
Det är också bra ur miljösynpunkt, berättar Mats Rosengren.
– Bortsett från att det är bättre för blommorna och det man slår i om man ersätter en trimmer med lieslåtter, så slipper man avgaser, vibrationer och att det lämnas plastbitar kvar som det blir av en trimmer.
Det är enligt Mats Rosengren också bra för kroppen så länge man gör rätt.
– Det gamla tänket var att man dansar med lien så att man arbetar avslappnat, det blir också meditativt. Man måste inte vara stor och stark. Det handlar om teknik och att ha en vass lie. En material- och tekniksport. Gör man det ergonomiskt på rätt sätt så är det ganska mycket sjukgymnastik i den rörelsen, säger Rosengren.
Men räcker det verkligen med en lie för att effektivt kunna klippa stora ytor gräs?
– När det är stora ytor kan man använda maskiner med en liknande effekt, det finns slåtterbalkar som skär och det viktiga i sammanhanget är att man aldrig ska ha gödsel på en äng. Man ska slå gräset som man gjorde förr på sommaren och ta bort det. I vägkanter slår man nu för att kunna se harar och rådjur och låter det ligga, det blir då mer näring till nästa år och så skapar man ett evighetsarbete och blommorna försvinner, säger Mats Rosengren.
Hur ser det ut i din trädgård?
– Det som var vall för tio år sedan har blivit en blomsterrik äng.