Tre konstnärer samsas om utrymmet i de vitmålade lokalerna. Skulptur, digital fotokonst och klassiskt måleri får tillfälligt fläta samman fingrarna. Variationen och tillvägagångssättet får Robert Grundström från arrangerade Vimmerby konstförening att tro att utställningen mer än vanligt kommer att passa en yngre publik.
Konsten är gjord med en sådan teknik som ungdomar använder sig av, jag tänker framförallt på den digitala bilden som Tusenfot står för. Utställarna är också lite yngre än vanligt, det tror jag kan locka en även en yngre åldersgrupp än vanligt.
Utställningen som pågår till slutet av oktober tycks vara utformad för att passa den rådande årstiden. Ermias Ekubes måleri med kraftiga penseldrag i klara färger är lokalernas rodnade löv. Jennifer Spångerud och Mats Tusenfot använder sig båda av en mer mättad färgskala som drar tankarna till den somnande naturen och det annalkande mörkret.
Det är väldigt bra måleri. Ermias Ekubes verk föreställer landskap, djurmotiv och porträtt. Han sticker ut lite i Höstsalongen. Vid andra utställningar har det klassiska måleriet varit det vanliga.
De flesta av målningarna häger i det andra rummet besökarna kliver in i. Innanför tröskeln till det första till höger hänger Mats Tusenfots kollektion av detaljrika fotokollage innehållande både äpplen, grisfoster, pappersförpackningar och avhuggna fingrar.
Tusenfot har tidigare gjort verk med mycket kroppsdelar och ben. Lite otäckt, berättar Robert.
Det här som han visar nu är mer nedtonat vilket jag tror är en utveckling för hans del. Det karaktäristiska är att det är bilder som är omgjorda och som har repetitiva inslag. Här har han med mycket böcker, lågor och papperskartonger i olika former.
Längst in i Warmbadhuset avrundar Jennifer Spångerud Höstsalongen med sina skulpturer gjorda av papier-maché, gamla dockor och secondhand päls.
Jag använder mig av bland annat sand, juice, mjöl, latex, gamla gosedjur, mitt hår och ull. Jag inspireras mycket av mystik och är inne på varulvar just nu. Jag tycker att det är intressantare om det inte är rent vackert. Fulhet kan bli fint på sitt eget sätt.