För Evelina Samuelsson i Vimmerby var läraryrket lustfylld målbild. När hon efter fyra och ett halvt års utbildning tog sin examen från Linköpings universitet 2012 visste hon precis vad hon ville. Först hade hon en nyfödd bäbis att ta hand om, men våren 2013 började hon jobba på högstadiet med undervisning i matte och svenska som andraspråk.
– Världens bästa jobb. Läraryrket är fantastiskt. Jag älskar att vara lärare, jag tycker om ungdomarna, hade fantastiska kollegor. Jag tycker om utveckling och förbättring – och det får man jobba mycket med som lärare. Som i matematiken, det handlar mycket om förståelse. Jag tycker om att få ungdomar att förstå och att jag ska förstå dem så jag vet var jag kan möta dem.
Du anar min följdfråga. Varför slutade du?
– Jag ville verkligen göra ett bra jobb, men kände att det blev svårt. En morgon hösten 2018 när jag vaknade trodde jag det skulle bli en vanlig dag. På lunchen satt jag och grät på toa, det finns inte så många andra ställen att gömma sig på, på en högstadieskola. Jag såg det inte komma. Jag hade nog bitit ihop lite länge. Så jag gick hem, på dagen.
En färsk enkätundersökning som SCB gjort med nästan 5 000 före detta lärare pekar ut dålig arbetsmiljö, stress och arbetsbelastning som de viktigaste orsakerna till att utbildade lärare väljer att byta yrke.
Trots att fler utbildar sig till lärare leder det inte till en motsvarande ökning inom yrket. Trenden visar en långsam ökning av utbildade lärare, men tendensen – att allt fler lämnar yrket – växer sig starkare.
”Ren självbevarelsedrift”, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare, till förbundstidningen Sveriges Lärare.
För två år sedan var antalet utbildade lärare som gjorde något helt annat än att vara just lärare, 35 000 personer. Den siffran växer.
Och det kan ju låta mörkt. Men bilden av läraryrket är förstås mer än stress, förväntningar från vårdnadshavare, berg av administrativa uppgifter, alltför stora elevgrupper och krympande möjligheter att styra över arbetssituationen. "Världens viktigaste jobb", tycker Evelina.
Men hon blev sjukskriven. När hon börjat jobba lite igen och fått ett sommarlov att landa i tog hon beslutet att säga upp sig.
– Det var svårt. Jättesvårt. Samtidigt tycker jag det var modigt av mig. Jag valde bort min yrkesdröm. Men det var nödvändigt och har varit bra för mig.
Evelina känner igen bilden som målas upp, men betonar att det gått några år sedan hon själv jobbade i skolan.
– Den bild jag har kommer inte inifrån längre, den kommer utifrån. Men jag tycker det verkar ännu mer pressat, och samtidigt vet vi hur många ungdomar mår idag. Lärarjobbet har nog blivit både ännu viktigare, och svårare.
I hennes fall blev stressen förstärkt av passion. Hon brann av vilja i lärarjobbet och var samtidigt ”gift med Motorsport”, ett växande familjeföretag som drivs av hennes man. Hon trodde att det skulle funka att kombinera, att jobba 75 procent i skolan, 20 procent med administration och ekonomi med butiken och ha två småbarn.
– Jag hade lika mycket driv för skolan som jag har för handel och entreprenörskap, men hade ett splittrat schema, för mycket att bolla med. Det är så oerhört viktigt att man har tid och ork att vara en närvarande och tillgänglig vuxen när man jobbar med tonåringar. Är stressnivån hög finns risken att man inte fångar upp det som sker under radarn.
Arbetsmiljöverkets stora tillsyn av 1 500 grund- och gymnasieskolor visar nästan alla huvudmän, 96 procent, brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samtidigt är lärare den yrkesgrupp som toppar listan över vilka som upplever att arbetsbelastningen för hög, sex av tio lärare tycker det.
Evelina Samuelsson känner igen.
– Det är mycket administrativt arbete. Alla arbetsuppgifter tar ju tid, det är inte bara att man lägger till en arbetsuppgift, utan det är tid som ska tas från något annat viktigt. Jag kunde absolut känna mig överbelastad av annat. Allt från nya datasystem, strul, skrivare, rapporter, samla in papper som ska vidare, småsaker som blir för mycket.
I Vimmerby kommun bröt man under 2024 en nedåtgående trend. Andelen behöriga lärare har ökat, från 61 procent till 64 procent.
"Vi är givetvis nöjda med att andelen har ökat, men har ett fortsatt arbete framför oss att höja den siffran ännu mer, vilket är en kraftig utmaning då många kommuner står inför samma utmaning", skriver kommunens barn- och utbildningschef Ola Karlsson i ett mejl till Vimmerby Tidning.
De senaste tre åren har 79 behöriga lärare slutat i Vimmerby, varav 25 pensionsavgångar. Under samma period har 52 behöriga lärare anställts.
Att det finns ett glapp mellan hur många som slutat och hur många som har nyanställts kan ha flera förklaringar:
"Rektor har inte lyckats hitta en behörig lärare för att fylla vakansen, och har då behövt anställa en obehörig, eller rektor har behövt anpassa organisationen utifrån minskade antal elever, och därmed minskad elevpeng", skriver Ola Karlsson.
När SCB frågade de nära 5 000 utbildade lärare som lämnat skolan om de skulle kunna tänka sig att återvända till skolan var det drygt hälften som svarade ”ja eller kanske”.
Evelina Samuelsson säger att det är en rad faktorer som skulle väga in för att hon skulle återvända till skolan.
– Jag är nöjd med det jobb jag har idag, men jag kan heller inte säga att jag stängt dörren till skolan. Det man vill ha är goda förutsättningar att göra ett bra jobb.