"Den nya rapporten från FN skiljer sig inte mycket från den tidigare. Skillnaden är att det går snabbare och är lite värre än vad man befarat. Så vi har kortare tid på oss att klara målsättningen att hålla oss under 1,5 grad och två grader. Sannolikheten minskar för varje år att vi faktiskt kommer klara det", säger Lars Ljungström.
I veckan presenterade FN:s klimatpanel en ny rapport som vittnar om att temperaturen ökar snabbt till följd av utsläppen av växthusgaser och kommer redan om tio år passera Parisavtalets mål på 1,5 grader om inte åtgärder sätts in nu. Rapporten beskriver också ökande extremväder, stigande havsnivåer och smältande isar.
–Rent generellt har temperaturen stigit med 1,1 grader globalt sedan man började mäta på slutet 1800-talet. För Kalmar län och Sveriges del har ökningen varit 1,6 grader, ju längre norrut man kommer på jordklotet desto större blir temperaturökningen. Effekterna ser vi redan nu lokalt, säger klimatstrateg Lars Ljungström på Länsstyrelsen Kalmar.
Träd vars blad gulnar mitt på sommaren, knastrande gräsmattor och eldningsförbud. Torkan som de senaste somrarna kommit till Vimmerby och länet kommer bli allt vanligare menar Lars Ljungström.
– Förutom att den medför problem för djur och växter blir det allt vanligare med stora bränder. Det såg vi exempel på 2018. Värmen leder även till fler generationer av granbarkborre som bland annat är ett problem i Vimmerby. Vi ser även att det kommer bli mer skadeinsekter för jordbruket.
Risken för skogsbränder kommer öka tillsammans med temperaturen menar Lars Ljungström.
Torkan tillsammans med en längre växtperiod kommer också att bidra till minskande grundvattennivåer.
– Först kommer de mindre vattenmagasinen att påverkas av värmen. På sikt kommer även de större vattenmagasinen få sämre vattentillgång. Avdunstningen ökar, växtligheten kommer igång tidigare på våren och håller på senare på hösten vilket gör att de suger upp mer, och vi kommer ha mindre snörika vintrar vilket gör att vattennivåerna inte kommer få samma påfyllnadsdrag. Redan nu har vi problem vissa år och måste gå ut med information för att få folk att spara på dricksvatten.
Det kommer bli vanligare med skyfall vilket gör att Stångån riskerar att svämma över.
De som bor i närheten av Stångån kan i framtiden också vänta sig att drabbas av översvämningar.
– Temperaturökningen gör att det blir energi i systemen vilket leder till kraftigare nederbörd och skyfall, vilket vi sett bevis på i sommar. Det gör att det kommer bli vanligare med översvämningar. Det finns risk att till exempel Stångån översvämmas.
Träd stressande av torka får gula blad redan under sommaren.
Men det finns fortfarande chans att bromsa uppvärmningen och minska effekterna.
– Men vi måste sätta fart ordentligt. Det finns mycket att göra som privatperson. Till exempel genom att täta huset och se över valet av uppvärmningssystem. Sedan kan du titta på transporterna; kan du till exempel ta cykeln, åka kollektivt eller välja att gå oftare? Välj bort onödigt flygande. Se vad det är du handlar och äter. I Sverige ligger vi mellan åtta till tio ton koldioxid per person och vi måste ner till ett, två så det är en väldigt stor omställning som vi måste göra.
"Jordbruk och skogsbruk kan gynnas temporärt eftersom temperaturökningen bidrar till en ökad tillväxt, men på sikt kommer det bli sämre även där och man får problem med skadeinsekter istället", säger Lars Ljungström.
Är det realistiskt att vi kan komma ner till de nivåerna?
– Det man kan göra är att försöka, om alla hjälps åt blir det bättre. Att vara medveten är en bra början så att man vet vilken påverkan transport, inköp och matval har.
"Vi måste börja göra aktiva val även om det innebär större krav som konsument och generellt konsumera mindre", säger Lars Ljungström.
Vad kan man göra nu i veckan som har effekt?
– Minska konsumtionen och köp inte massa onödigt. Kolla hur långt varan har transporterats. Läs på innehållsförteckningen. Jag skulle tipsa om att inte köpa något med palmolja i. Skog huggs ner för att bereda plats åt plantagen vilket gör att koldioxidupptaget minskar och att den biologiska mångfalden drabbas negativt, det blir dubbelt negativt.
Skog skördas för att ge plats åt palmoljeodlingar i Indonesien.