Monica Bjerkinger tycker inte att andelen äldre som vänder sig till socialförvaltningen för att få ekonomiskt bistånd har ökat.
– Det kan jag inte säga. Men de finns. De som har låg pension och till exempel får en oväntad kostnad för tandvård eller ska hämta ut dyra mediciner.
Varje månad beviljas omkring 140 hushåll i Vimmerby kommun socialbidrag. De flesta som söker är ensamstående män.
– Förra månaden var det sex av de som fick bidrag som var över 65 år, och det ligger på den nivån. De är inte så många.
Kan det bero på att äldre har en högre tröskel, att de drar sig för att be om hjälp från samhället när de har det kärvt?
– Jag vet inte om man kan säga så. Hade vi pratat om de som var födda på 1920-talet hade det kanske varit så, men 40-talisterna vet sin rätt, kan jag tänka. Alla är olika och den tendensen finns nog i alla åldersgrupper. Det är jättesvårt och skämmigt att prata om sin ekonomi, det tycker de flesta, och för många är det absolut den sista utvägen. Folk vill klara sig själva och vi undrar ibland varför de inte kommit tidigare.
När äldre söker socialbidrag är det ofta sjukdom med i bilden.
– Det kan handla om fysisk eller psykisk sjukdom som gjort att man hamnar efter med hyran, till exempel. Ofta samverkar vi med andra inom vården och omsorgen som kan hjälpa till.
Om den som söker försörjningsstöd inte har rätt till bidrag kan man ändå få stöttning.
– Oavsett ålder på den sökande gör vi ju alltid samma beräkningar, utifrån de normer vi följer och antingen hamnar man under gränsen och får bidrag, eller över och då har man inte rätt till pengar. Men då kan man få budgetrådgivning och vi kan också se om man missat andra bidrag man kan söka eller om det finns annan hjälp att få.