Beslutet togs 2018 – men än syns inga kameror till på riksväg 40. Kristina Johansson, trafiksäkerhetsansvarig på Trafikverket, säger att arbetet verkar ha stagnerat.
– Jag vågar inte säga att de kommer att bli färdiga i år, berättar Johansson.
Varför dröjer det?
– Det kan bero på olika faktorer. Kraven på arbetsmiljö ökar, våra kontrollanter som ska kontrollera kamerorna varje vecka måste kunna stanna säkert. Då behövs det mer marklösen, det gör att det kan ta längre tid att komma överens över markägare. Sen kan det vara problematiskt att dra el till stolpar som ligger ute i skogen, det blir mer kostsamt och tar längre tid, berättar Johansson.
Hon berättar att uppförandet av kameror släpar efter.
– Vi har inte hunnit med. Beslutet är taget men vi ligger back på etableringssteget. Nationellt är det ungefär 200-300 platser i ”banken” som vi försöker beta av, säger hon.
Trafikverkets sex regioner utreder trafiknyttan och lämnar önskemål till om platser som kan behöva kameror. Vägsträckor över hela landet prioriteras sedan mot varandra. I höstas togs sex nya fartkameror på riksväg 23/34 i bruk.
– Kraven är att det ska vara mycket trafik, dokumenterad fortkörning, och inte vara mitträcken på sträckan, säger Johansson.
Efter att beslutet godkänts nationellt och av Polisen, som samarbetar med Trafikverket, tar underhållsavdelningen på Trafikverket över.
– Då påbörjas planering med marklösen och eldragning, det är det som kan ta tid, säger Johansson
