De största ökningarna syns i Vänsterpartiet (från 8 till 27), Centerpartiet (från 27 till 43) och Kristdemokraterna (från 24 till 34). De partier som har färre kandidater jämfört med 2014 är Socialdemokraterna (från 49 till 46), Moderaterna (från 26 till 21) och Liberalerna (från 13 till 8). Ett parti har också tillkommit sedan 2014. Det är Landsbygdspartiet oberoende som har 5 kandidater.

Helen Nilsson (S) tycker det är roligt att partier som tidigare varit små, som Miljöpartiet och Vänsterpartiet, nu lyckats få fler kandidater.

– Vi har haft en normal nivå på antal kandidater länge, jätteroligt att fler partier har fler engagerade nu.

För Socialdemokraternas del har det både varit personer som slutat och personer som tillkommit på listan under mandatperioden.

– Under första delen av mandatperioden var det en turbulent tid, säger hon och berättar att flera valde att sluta, bland annat på grund av stort tryck på sociala medier.

Gudrun Brunegård (KD) berättar att de inför varje val ringer runt till personer som visat intresse för frågor som partiet driver.

– I år var många beredda att engagera sig, vi bestämde oss för att lägga till alla som ville vara med, säger hon.

Hon upplever att det hänt mycket som folk har reagerat på under den här mandatperioden. Kristdemokraternas motstånd i flera frågor som kommunalrådet driver pekar hon ut som anledningar till att fler valt att engagera sig just nu.

– Många har visat stort stöd i vårt motstånd mot nedläggning av friskolor, exploatering av VOK-skogen och att bygga mastodont-förskolor.