Problemen med invasiva frÀmmande arter i naturen har lÀnge varit pÄ tapeten i samhÀllsdebatten, med argumentet att de utgör ett hot mot den biologiska mÄngfalden. Den typ av vÀxter som sprider sig snabbt pÄ stÀllen dÀr de inte Àr naturligt förekommande riskerar att kvÀva eller konkurerra ut inhemska arter, vilket rubbar ekosystemet.
â Lupiner har till exempel lĂ€nge varit i ropet. Med dem finns det egentligen inget annat att göra för att förhindra spridningen, Ă€n att hela tiden vara dĂ€r och plocka bort dem och inte lĂ„ta dem gĂ„ i frö. Det Ă€r mekanisk bekĂ€mpning som gĂ€ller, sĂ€ger Patrick Johansson frĂ„n Vidersborgs Plantskola.
Det finns vissa arter som redan idag Ă€r förbjudna att sprida, till exempel genom att plantera dem i sin trĂ€dgĂ„rd, men den listan kan komma att utökas. Inom kort förvĂ€ntas nĂ€mligen NaturvĂ„rdsverket tillsammans med Havsâ och vattenmyndigheten presentera förslag för regeringen om att lĂ€gga till vissa namn pĂ„ listan över förbjudna arter. I förslaget lyfts bland annat kanadensiskt gullris och vresros, men Ă€ven just blomsterlupin.
Tycker du att det Àr ett bra förslag att sÀtta den hÀr sortens förbud?
â BĂ„de ja och nej. Vissa problemvĂ€xter Ă€r ju vĂ€ldigt besvĂ€rliga och kan verkligen ta överhand. Sen Ă€r jag egentligen inte sĂ„ mycket för förbud, men det kanske Ă€r den vĂ€gen man mĂ„ste gĂ„ för att komma till rĂ€tta med problemet, sĂ€ger Johansson.
Han resonerar kring att det som kanske snarare behövs Àr en ökad eftertÀnksamhet hos allmÀnheten kring hur vÀxterna anvÀnds och förs vidare. Vissa vÀxter gör sig till exempel jÀttebra i en kruka, sÄ som rönnspirea, men borde aldrig planteras ut i trÀdgÄrden eftersom de dÄ kan sprida sig hejdlöst. Det gÀller alltsÄ att vara upplyst kring vÀxterna man hanterar och dÀr har trÀdgÄrdshandlare ett ansvar i att informera om arterna de sÀljer.
â Gullriset Ă€r en sĂ„n rackare som Ă€r rĂ€tt rejĂ€lt besvĂ€rlig, men den Ă€r ocksĂ„ vĂ€ldigt lĂ€ttbekĂ€mpad. Det handlar egentligen om att klippa ner den hela tiden innan den gĂ„r i blom och frö, dĂ„ hĂ„ller man den i schack.
Om regeringen gÄr pÄ NaturvÄrdsverkets linje trÀder förbudet i kraft som tidigast i höst. Om det gör det kan den som har vÀxterna i sin trÀdgÄrd (och inte plockar bort dem) bötfÀllas.