Föräldrarna har ett katastrofliv

Det är vinter också i Kosovo. Kallt. Regnigt. I byn Gelanc bor Bujar Sabanajs mamma och pappa. Varje dag oroar han sig för hur de har det.
- De kan inte sova på grund av kylan och fukten. Taket är så dåligt att det regnar in. Och huset är inte isolerat - det är 200 år gammalt och byggt av lera.
Hans föräldrar är fattiga, även med Kosovomått mätt. Huset var i dåligt skick också när han föddes där, för 26 år sedan.
- Det var fallfärdigt redan när mina föräldrar gifte sig.
Vatten hämtas från en brunn och måste tas in och kokas när man vill tvätta sig.
- Det finns ett utedass och en dusch ute på tomten. Men så här års är det inte ett alternativ att duscha ute.

Handikappade
Efter kriget har det inte blivit bättre. Inte livsvillkoren heller. Båda föräldrarna har handikapp.
- Mamma har svårt att gå och pappa har en skada i armen. Förr kunde han åtminstone odla lite grönsaker och bönor. Nu orkar han inte det heller. Matpriserna har skenat i höjden. Förut fick man fem limpor för en euro - nu får man bara två.
Bujars sambo Elvira Prekadini, 22, lider också med svärföräldrarna.
- För mig är de som mina föräldrar och det är fruktansvärt att veta hur de har det. Jag och Bujar har verkligen inget överflöd. Han har inget jobb, och jag jobbar bara lite - vi har en dotter som är 13 månader. Men vi skickar de pengar vi kan för att de ska överleva och för att Bujars lillebror ska kunna gå i skolan. Åtminstone ibland.