Gick från nattklubb till hälsoklubb

Soroptimisterna är "yrkesverksamma kvinnor som vill verka för de mänskliga rättigheterna och främja kvinnors sociala och ekonomiska villkor".
Den andan ska också genomsyra nomineringsprocessen inför Soroptimistpriset, som delas ut vartannat år till en kvinna som gjort mycket för andra kvinnor.
I år är det alltså Alexandra Charles som prisas för sitt arbete med 1,6 miljonerklubben. Och prisad har hon och föreningen - som faktiskt vuxit till landets fjärde största kvinnoförening med sina 23 000 medlemmar - blivit förr. Alexandra Charles har blivit korad till Årets Opinionsbildare och hon är mycket stolt över att klubben fått Nationalencyklopedins kunskapspris, för sitt idoga arbete att sprida objektiv information om kvinnohälsofrågor och för ett holistiskt seende gällande kvinnohälsofrågor.

Alla åldrar
När hon grundade föreningen för nästan exakt åtta år sedan fanns det 1,6 miljoner kvinnor över 45 år i Sverige - därav namnet. Idag finns det 2 miljoner, men Alexandra Charles betonar att medlemmarna är kvinnor - och för den delen några män - i alla åldrar.
- Det räcker med att man fyllt 18 år.
Och även om en av de grundläggande målsättningarna i föreningen hela tiden har varit att göra den medelålders och äldre kvinnans hälsa synlig utesluter det inte engagemang också för de yngre.
- Det är oroande att så många kvinnor i 25-30-årsåldern drabbas av utbrändhet i sitt hårda arbete att kombinera familj, småbarn, träning och karriär.

Påtryckningsgrupp
Vad har hänt under de åtta år föreningen funnits? Mycket, tycker Alexandra Charles.
- När vi startade vår lobbyverksamhet skrevs det ytterst lite om kvinnors hälsoproblem - kvinnors hälsa var helt enkelt inte intressant för media. Idag är det något som tas upp dagligen.
Främsta syftet med klubben är att vara påtryckningsgrupp för att förbättra kvinnans hälsa, mentalt och fysiskt.
Drivkraften är i många stycken ilska. Det var så det började - Alexandra Charles var på en middagsbjudning och fick veta att det mesta av medicinsk forskning bedrivs på män - vältränade grabbar i lumpen. Kunskaperna om kroppen, doseringar av medicin, symptom på sjukdomar grundades på manskroppen.
- I den medicinska världen sätts det ofta likhetstecken mellan män och människa och det är ju helt vansinnigt eftersom kvinnor och män i så många avseenden är biologiskt olika.

Sämre vård
Ilskan över ojämlikheterna inom medicinsk forskning och i vården har fått ständigt bränsle - det tar längre tid för en kvinna med hjärtinfarkt att få en ambulans än vad det tar för en man, kvinnor får sämre, omodernare och billigare mediciner, sämre akutvård och sämre vård i livets slutskede.
Bland kvinnor över 55 år är den vanligaste dödsorsaken hjärt-kärlsjukdomar, och trots att de sjukdomar som kan uppstå efter klimakteriet är både allvarliga och allmänt förekommande får forskningen på området inte tillräckliga resurser.
- Bakgrunden är inte så underlig egentligen. Vi har länge levt i en mansdominerad värld, där mannen har varit i fokus. Dessutom är kvinnokroppen mera komplicerad eftersom vi lever i cykler med mens, barnafödande och klimakterium. Klart att det blir krångligare och dyrare att forska om oss, men det blir ju en mer sann bild då hela befolkningen och inte bara männen finns med som underlag för behandlingsrekommendationer.
En av de viktigaste uppgifterna för 1,6 miljonerklubben är att få in genusperspektivet fullt ut i allt som rör medicinsk forskning, säger hon.
- Vi tycker att man ska ha ett genusperspektiv när man provar ut nya läkemedel och att det förs in i den medicinska utbildningen. Inte som en frivillig kurs, som i dag. Självklart ska det vara obligatoriskt i läkarutbildningen att man från början ta hänsyn till våra anatomiska och biologiska olikheter!

Stolt
Alexandra Charles tycker att det är värt att notera att det satsas 100 miljoner årligen på genusforskning - men bara tre miljoner på genusmedicinsk forskning.
- Det är anmärkningsvärt att man inte insett att förutsättningen för ett gott liv är bästa möjliga hälsa.
I drygt åtta år har arbetet i föreningen varit hennes arbete på heltid.
Men många minns förstås Alexandra Charles som karismatisk nöjesdrottning, som öppnade sin första nattklubb drygt 20 år gammal.
- Alla har vi en historia, i alla fall vi som hunnit bli 50+. Eftersom jag i 20 år sysslade med publik verksamhet är det klart att jag är känd som den Alexandra som drev nattklubb och det är också något jag är stolt över, för det gjorde jag bra. Men så småningom kändes det naturligt att vidareutvecklas.
Och det har hon gjort med 1,6 miljonerklubben.
- Att gå från nattklubb till hälsoklubb känns bara bra. Det är ett steg som är oerhört stimulerande och jag får arbeta med saker jag tycker är viktiga.