SkrÀpet som spolas ner i Vimmerbys avlopp

Att det endast Àr vatten, papper, kiss och avföring som ska spolas ner i avloppet kan tyckas vara en sjÀlvklarhet. Men trots det sÄ spolas mycket annat ner.

Marcus Berglund har jobbat som VA-tekniker i snart ett Är pÄ Vimmerby reningsverk. "Det Àr vÀldigt spÀnnande och speciellt."

Marcus Berglund har jobbat som VA-tekniker i snart ett Är pÄ Vimmerby reningsverk. "Det Àr vÀldigt spÀnnande och speciellt."

Foto: Sofie Olsson

Vimmerby2021-05-25 06:00

VA-teknikern Marcus Berglund berÀttar mer om vad som spolas ner i Vimmerbys avlopp.

– Det Ă€r otroligt mycket som slĂ€ngs i avloppet som inte ska vara dĂ€r, sĂ€ger Marcus Berglund och berĂ€ttar att tamponger, bindor, vĂ„tservetter, kondomer och tops Ă€r bland de vanligaste sakerna som spolas ut i avloppet.

– Det som ska vara i avlopp Ă€r enbart det som kommer frĂ„n kroppen och toapapper, förklarar han.

Allt som spolas ner hamnar pĂ„ nĂ„gon av Vimmerby energi & miljös reningsverk eller anlĂ€ggningar. 

I Vimmerby kommun finns det ett reningsverk och elva stycken reningsanlÀggningar som tar hand om allt avloppsvatten. Marcus Berglund förklarar skillnaden mellan reningsverk och reningsanlÀggning.

– I min definition sĂ„ Ă€r ett reningsverk nĂ„got som ligger inomhus, som det gör hĂ€r, det Ă€r en byggnad som hĂ„ller allt inne. Medan vissa reningsanlĂ€ggningar Ă€r byggda utomhus. Som till exempel i Toverum har vi en ny reningsanlĂ€ggning och dĂ€r Ă€r allt utomhus.

undefined
Marcus Berglund lyfter pÄ luckan som döljer rensgallret. Det mÀrkligaste Marcus sett Àr en intakt, uppblÄst kondom i avloppsvattnet.

Det sitter nÄgot som kallas för rensgaller vid inloppstationen till reningsverket. HÀr separeras alla partiklar som Àr större Àn nÄgra millimeter bort.

– Det separeras och trycks ut med vakuumpump till en press som pressar allt torrt. Och sen lĂ€ggs det i en container.

undefined
Efter att skrÀpet rensats bort i gallret sÄ torkas det och pressas samman för att slutligen hamna i en container. NÀr containern Àr full sÄ körs den vidare till Linköping pÄ deponi, vilket innebÀr att skrÀpet eldas upp.

Fett frÄn matlagning i olika former stÀller ocksÄ till problem.

– Det sĂ€tter sig i pumpstationerna och det Ă€r vĂ€ldigt jobbigt att rengöra. 

LĂ€kemedel och andra farliga kemikalier, som till exempel mĂ„larfĂ€rg, gĂ„r ocksĂ„ att hitta i avloppsvattnet. 

– Först och frĂ€mst sĂ„ förstör det för naturen för vi kan inte rena alla Ă€mnen frĂ„n vattnet, utan det Ă„ker ut i naturen och tas upp av fiskar och djur. Och det rubbar deras hormoner och de mĂ„r inte bra av det överhuvudtaget, sĂ€ger Berglund och fortsĂ€tter:

– Farliga kemikalier förstör ocksĂ„ för oss pĂ„ reningsverket för vi anvĂ€nder oss mycket av biologi dĂ€r vi har bra bakterier som Ă€ter upp alla föroreningar i vattnet, dessa bakterier dör av vissa kemikalier. Vi behöver verkligen de bra bakterierna för de rengör vĂ„rt vatten sĂ„ vi kan slĂ€ppa ut det i vattendrag igen. 

undefined
I jobbet som VA-tekniker ingÄr en hel del arbetet vid datorn. "HÀr inne pÄ Vimmerbys reningsverk sÄ Àr det fördelat med att sitta ungefÀr 40 procent vid datorn och resten Àr ute och ronderar eller reparerar och underhÄll." sÀger Marcus Berglund.

Det Àr framförallt pÄ pumpstationerna, som pumpar avloppsvattnet frÄn husen till reningsverket som det kan bli problem om fel sak spolas ner.

– SlĂ€nger man ner till exempel trasor sĂ„ brukar det sĂ€tta sig i pumparna, sĂ„ de kan gĂ„ sönder. DĂ„ blir det höga nivĂ„er nĂ€stan direkt. Om det blir för höga nivĂ„er sĂ„ kan det bli sĂ„ att vattnet Ă„ker direkt ut i nĂ€rmaste vattendrag eller i marken nĂ„gonstans, och det Ă€r inte bra. 

Vad tror du det beror pÄ att folk slÀnger fel saker i avloppet?

– Det mesta tror jag Ă€r okunskap, att man inte vet och tĂ€nker att en tampong silas bort pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, eller tĂ€nker inte ens sĂ„ lĂ„ngt och tĂ€nker att det inte Ă€r sĂ„ olikt ett papper. Men jag tror ocksĂ„ att det handlar om att man Ă€r lat – det Ă€r smidigt att slĂ€nga en tops i toan. Man tĂ€nker nog att problemet Ă€r borta nĂ€r man spolat. 

– Men man tĂ€nker inte heller pĂ„ att det kan sĂ€tta sig i deras avlopp ocksĂ„. Och det hĂ€nder ganska ofta att det blir stopp i avloppet och dĂ„ Ă€r det inte lika roligt nĂ€r man har hela kĂ€llaren med avloppsvatten. 

NÄgot sÄ litet som en tops kan stÀlla till stora problem, menar Marcus Berglund.

– Bara en tops kanske inte gör sĂ„ mycket, men sĂ€tter den sig pĂ„ tvĂ€ren i avloppsröret och det sen kommer papper som fastnar och inte kommer vidare sĂ„ blir det snart stopp. 

SkrÀp i avloppet

‱ Det vanligaste skrĂ€pet som slĂ€ngs i avloppet Ă€r tamponger, bindor, kondomer, vĂ„tservetter och tops

‱ SkrĂ€pet separeras genom ett rensgaller vid inloppsstationen i reningsverket. SkrĂ€pet pressas samman och torkas och lĂ€ggs i en container

‱ Enligt Marcus Berglund Ă€r en container pĂ„ mellan fyra och sex kubikmeter i volym och tar ungefĂ€r en mĂ„nad att fylla

‱ Fett ska inte hĂ€llas i avloppet eftersom det kan bilda fettklumpar och orsaka stopp

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!