"Vi har ett litet problem mellan Storebro och Blomsfors i och med att fallhöjden är begränsad. Det är därför vi har problem med lite översvämningar", säger Mats Glindell. Här syns Stångån från en bro vid Åkebo.
För 70 år sedan bildades Stångåns regleringsföretag, år 1953. Vimmerby Tidning träffar tre medlemmar ur styrelsen vid Åbro, där ån flyter förbi i sin resa norrut. Mats Glindell, sekreterare, lyfter blicken i riktning mot maderna.
– Då, när företaget bildades, så såg maderna helt annorlunda ut. Det var sporadiskt brukat, det var nog bara slåtterängar i stort sett. Det sänktes rätt mycket på många ställen.
Ett omfattande arbete med att sänka ån genomfördes och möjliggjorde att stora ytor som tidigare varit översvämmade istället kunde brukas. Sedan dess har tre stora rensningar gjorts i ån av företaget som täcker ett drygt fyra mil långt parti av ån mellan Storebro och Blomsfors i Östergötland.
– För hela Stångådalen, mellan Storebro och ända upp till Blomfors, så är det jättestor skillnad. Det var knappast brukbart innan. Det har nog varit positivt för hela kommunen egentligen, för annars hade inte industrietableringarna här varit möjliga, säger Glindell.
Mats Glindell, Per Johansson och Torbjörn Nilsson blickar ut över Stångån. De sitter i styrelsen för Stångåns regleringsföretag, som sköter underhållet på en fyra mil lång sträcka av ån.
Hur fungerar egentligen ett regleringsföretag? Jo, det går att likna med en samfällighet för en väg. Per Johansson, ordförande i företaget, förklarar:
– Det funkar så att man har vad som kallas för båtnadstal på sina marker. Där är det avvägt beroende på hur stor nytta man har av att ån är sänkt.
Glindell fyller i:
– Jag räknade och det är ungefär 224 fastigheter i dagsläget. Men en hel del har tillkommit senare förstås. Det är en del sjönära sommarstugor och ligger de på båtnadsmark så får de en liten mikroskopisk andel. Det är även så att en del industrimark har en båtnad.
Utsikt över Maderna från Åkebo. Innan ån sänktes var en stor del av marken obrukbar på grund av ständiga översvämningar.
Det är regleringsföretaget som är ansvarig för underhållet i ån, och det finns en hel del att göra. Förutom att genomföra rensningar med några års mellanrum så är vassröjning något som är årligt återkommande.
– Problemet vi har är att vattenflödet varierar mycket under året. På somrarna när det blir ett lågt vattenflöde så tenderar det att växa igen, säger Mats Glindell.
Företaget har en egen vassklippare, en särskild sorts larvgående båt. Runt hundra arbetstimmar per år går åt för att hålla vassen i schack. Men det har man nytta av framåt, ju mer ordning det hålls på växtligheten desto mindre risk för att det slammar igen.
– Vi har fått lite påpekanden om att det kommit ut vass i Krön, det har flutit med. Men det har vi hittat ett ganska bra system på senare år, på hur vi kan fånga det och sen tar vi en skogsmaskin med en lång kran och lyfter undan, säger Johansson.
Den årliga underhållskostnaden landar på runt 100 000 kronor. En kostnad som betalas utifrån en procentsats av samtliga fastighetsägare som har ett båtnadstal för sin mark. Utdebitering sker var femte till sjunde år och nu 2023, när företaget fyller 70 år, är det dags igen.
– Den senaste utdebiteringen gjordes 2015. Nu räknar vi med att utdebitera en totalsumma på runt en halv miljon kronor, säger Johansson.
"Vi ska bli bättre på att röja kanter", säger Mats Glindell om planerna för framtiden. Från vänster: Per Johansson, Torbjörn Nilsson och Mats Glindell.
För de tre styrelsemedlemmarna spelar ån en stor roll i deras dagliga liv. Alla tre är nämligen lantbrukare.
– Det är viktigt för jordbruket, säger Johansson och får medhåll av kassören Torbjörn Nilsson.
– Lantbruket behöver bli av med ytvattnet, så på så sätt är det tvunget att ån finns och sköts. Blir man inte av med ytvattnet då blir det obrukbart.
Att vattenflödet just nu är högt i ån blir tydligt när trappan vid åkanten vid Åbro helt plötsligt hamnat i ån.
