Åbros planer för de gamla fabrikslokalerna

Det tog lĂ€ngre tid Ă€n planerat men sista april tog Åbro över lokalerna frĂ„n HSF. Nu Ă€r planeringen i full gĂ„ng för hur de ska anvĂ€ndas.

HSF:s lokaler pĂ„ Gamla EksjövĂ€gen har nu tagits över av Åbro.

HSF:s lokaler pĂ„ Gamla EksjövĂ€gen har nu tagits över av Åbro.

Foto: Michael Nordin

Vimmerby2024-05-09 06:00

Förra Ă„ret stod det klart att Åbro bryggeri skulle ta över HSF:s, tidigare Elimag och Verktyg & Mekaniska, lokaler pĂ„ Gamla EksjövĂ€gen.

Nu Ă€r affĂ€ren avslutad och Åbro tog över anlĂ€ggningen sista april i Ă„r för sju miljoner kronor. Förutom tomten pĂ„ nĂ€rmare 11 000 kvadratmeter ingĂ„r ocksĂ„ flera byggnader.

Enligt Åbros vd Henrik Dunge har HSF flyttat verksamheten i Vimmerby till Baltikum. Han berĂ€ttar att företaget som underleverantörer till fordonsindustrin hade tillverkning dygnet runt av tvĂ„ produkter i Vimmerby.

Vad ska ni göra med den nya fastigheten?

– Först och frĂ€mst ska vi sĂ€kerstĂ€lla vattentĂ€kten runt bryggeriet. Vi sĂ€krar sĂ„ att ingen annan industri etablerar sig och smutsar ned. Det Ă€r aldrig bra att lĂ€gga en sĂ„dan verksamhet i ett vattenskyddsomrĂ„de. Vi behöver ocksĂ„ mer mark för framtiden, man vet aldrig vad som hĂ€nder, det Ă€r en öppen spelplan, sĂ€ger Henrik Dunge.

Inledningsvis ska Åbro gĂ„ igenom de nyinköpta lokalerna.

undefined
Åbros vd Henrik Dunge sĂ€ger att köpet av HFS:s lokaler i första hand handlade om att sĂ€kra vattenskyddsomrĂ„det runt bryggeriet. Men marken kan ocksĂ„ behövas för en ny sorteringsanlĂ€ggning om ett nytt EU-direktiv gĂ„r igenom i höst.

– De Ă€r ganska nedgĂ„ngna men vi tittar pĂ„ möjligheten att anvĂ€nda dem som förrĂ„d men ocksĂ„ för framtida behov.

Han nÀmner att det kan bli aktuellt att bygga en ny sorteringsanlÀggning eftersom ett nytt EU-direktiv sannolikt införs frÄn nÀsta Är. Direktivet sÀger att bryggerinÀringen ska minska andelen PET-flaskor till förmÄn för en större mÀngd returglas. NÄgot som man gÄtt ifrÄn allt mer de senaste 10-20 Ären.

– Vi har redan en sorteringsanlĂ€ggning men EU-kommissionen vill reglera sĂ„ att 40 procent av alla dryckesförpackningar i Europa ska vara av returglas. Det beror pĂ„ att stora lĂ€nder som Tyskland och Frankrike vill skydda sin egen marknad. EU Ă€r verkligen inte för oss utan för de stora lĂ€nderna som Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. De nya reglerna kommer att gĂ€lla för alla drycker utom vin och sprit, hur det nu kommer sig, sĂ€ger han retoriskt.

Vilka kostnader innebĂ€r detta för Åbro?

– Kostnaderna landar alltid pĂ„ konsumenten. Ta det hĂ€r med fastighetsnĂ€ra förpackningsinsamling som kommunerna tog över frĂ„n Ă„rsskiftet. DĂ€r kommer kostnaderna att stjĂ€lpas över pĂ„ producenterna och slutligen konsumenterna.

Men förpackningsindustrin hade det ansvaret tidigare. Varför blir det dyrare nÀr kommunerna tar vid?

– Vi hade ett vĂ€ldigt bra system i Sverige som lĂ„g i framkant. Detta hĂ„ller nu pĂ„ att raseras. Kommunerna kommer aldrig att bli lika effektiva. Vi hade ett bolag för hela Sverige, nu kommer en massa kommuner att ta hand om det vilket fördyrar hela systemet.

Bland annat Hultsfreds kommun rÀknar med att sÀnka renhÄllningsavgiften med det nya systemet.

– Det kanske handlar om nĂ„gra kronor.

Henrik Dunge menar att systemet totalt kommer att bli dyrare att driva för kommunerna och de kostnaderna tas ut av producenterna och landar till slut pÄ hushÄllen nÀr de konsumerar varor. Men dÄ menar han att det istÀllet Àr hundralappar det handlar om.

– VĂ„ra svenska politiker har inte sett detta förrĂ€n nu och kanske har inte ens alla gjort det Ă€nnu. Det kommer ocksĂ„ att öppna upp för brottslighet. NĂ€r kommunerna sĂ€ljer sitt material vem sĂ€ljer de dĂ„ till? Vi Ă€r sĂ„ blÄögda. Titta pĂ„ Think Pink.

NMT Think Pink var ett Stockholms-baserat Ätervinningsbolag dÀr de tidigare företrÀdarna med flera nu stÄr Ätalade för grova miljöbrott.

NÀr förpackningsindustrins bolag FTI nu avvecklas sÀljs dess system av, bland annat den moderna ÄtervinningsanlÀggningen för plast i Motala.

– Vi fĂ„r se vad som hĂ€nder, sĂ€ger Henrik Dunge.

EU-direktivet

PTWR, Producer Take back of Waste Responsibility Àr en del av EU:s arbete för att minska avfallsmÀngden i Europa. EU har gjort en revidering av befintliga förpackningsförordningar som nu resulterar i ett direktiv, vilket Àr tvingande.

Syftet Àr att minska antalet förpackningar och sÀkerstÀlla att alla förpackningar Àr Ätervinningbara för att minska pÄverkan pÄ miljö och klimat.

Det ska ske genom att de görs Ätervinningsbara redan i designstadiet och att pantsystem införs i hela EU. Till 2040 ska PET-flaskorna till 65 procent bestÄ av Ätervunnen plast. Inget Àr nÄgra konstigheter för den svenska bryggerinÀringen som ligger i framkant.

Bland utmaningarna finns att bryggerinÀringen vill ha förköpsrÀtt till all Ätervunnen livsmedelsgodkÀnd PET-plast. NÀringen tror annars att den mÄste konkurrera med exempelvis textil- och fordonsindustrin om Ätervunnen plast. Skillnaden i det hÀr lÀget Àr att bryggerinÀringen Àr tvingad att nÄ upp till en viss andel Ätervunnen PET-plast.

En annan utmaning Àr att direktivet sÀger att 40 procent av dryckesförpackningarna 2040 ska bestÄ av Äterfyllningsbara flaskor. Tidigare hade Sverige Äterfyllningsbara PET-flaskor men de togs bort eftersom renligheten inte kunde garanteras. DÀrför ÄterstÄr i praktiken glasflaskor. För den svenska industrin innebÀr det att det nuvarande systemet med hög grad av PET-flaskor mÄste skruvas om till stora kostnader.

För bland annat detaljhandeln, exempelvis livsmedelsbutiker, kommer krav att stÀllas att de mÄste tillhandahÄlla förpackningsvolymer enligt vad direktivet krÀver.

Formellt kommer direktivet enligt planeringen att tas till hösten i Är och börja implementeras efter hand frÄn och med nÀsta Är.

KÀlla: Intervju med Erika Danckwardt-Lillieström, Sveriges Bryggerier.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!