Elias Gunnarsson, Edwin Djurstedt och Alfons Junhammar går i sjätte klass på Djursdala skola. De gillar sin skola men ser fram emot att börja på högstadiet i Vimmerby.
– Det är frågor som går både till elever, vårdnadshavare och medarbetare. Frågorna bygger på den värdegrund som togs fram för cirka tio år sedan. Då jobbade man mycket på rektorsnivå med att ta fram beteenden som vi ser utifrån kommunens värdeord; ansvar, mod och fantasi. Då tog man fram att så här vill vi att det ska vara, och sen tog man fram frågor för att mäta om det är så, berättar Bertram Stenlund Fridell, som är kvalitetssamordnare på barn- och utbildningsförvaltningen i Vimmerby kommun.
I enkäten som skickas ut till både elever, vårdnadshavare och medarbetare får de svara på hur väl ett antal påståenden stämmer. 2020 års enkät visade att eleverna i Djursdala skola rankat sin skola allra högst, med betyget 9,2 på den 10-gradiga skalan.
– Vi inte är så många och alla känner alla så det blir tryggt, säger Edwin Djurstedt, som går sjätte klass på Djursdala skolan, om varför han tycker skolan är bra.
Han får medhåll av sina klasskamrater Elias Gunnarsson och Alfons Junhammar.
– Det blir inte så mycket tjafs, säger Alfons Junhammar.
Men trots att de gillar sin skola ser de fram emot att börja på de större högstadieskolorna nästa läsår.
– Det ska bli skönt, säger Elias Gunnarsson.
– Det är skönt för på rasterna då kan du göra lite vad du vill, du kan vara ute eller inne, säger Edwin Djurstedt.
I Djursdala skola går också andraklassarna Ellen Lundahl och Wilmer Nilsson. De är båda överens om att alla på skolan är snälla och att lärarna är bra.
Vad tycker ni gör en bra lärare?
– Att den hjälper och inte säger så här ”jag kommer inte hjälpa er” – det är bra att den inte säger så. Och att den ska vara snäll också. Den ska inte vara dum, säger Ellen Lundahl.
Wilmer Nilsson och Ellen Lundahl går i andra klass på Djursdala skola
Det genomsnittliga betyget från eleverna för de elva grundskolor som finns i kommunen landar på 8,1 i enkäten. Målnivån är satt till 8,0.
– Man kan se att på helheten har det gått uppåt lite jämfört med 2019, men ligger något lägre än vad det har gjort under de senaste åren, berättar Stenlund Fridell.
Påståendet "mina idéer tas till vara" är det som rankas lägst av elever.
– Elevinflytande är en sån sak som är ett förbättringsområde.
Resultatet från 2020 värdegrundsenkät där elever fick svara. Brännebro skola finns inte med då för få deltagit i enkäten.
Föräldern Johanna Haskett har sina två söner i Tuna skola som i enkäten fått betyget 9,1 av vårdnadshavare.
– Jag har följt mina barns utveckling under alla dessa år och blivit så imponerad och glad över vilket gott arbete som lärare och personal på Tuna skola gör. Jag har sett hur mina pojkar har växt till tryggare och starkare individer.
Hon tycker att det finns en viktig social känsla på skolan.
– Hela skolan har en gemenskap och man jobbar mycket med det sociala och hur man ska ta hand om varandra, säger hon.
Trots att både Djursdala skola och Tuna skola rankas högt i enkäten når kommunens skolor inte målnivån hos vårdnadshavare, utan landar på 7,7.
– Det som framförallt sticker ut handlar om är om man upplever utvecklingssamtal som meningsfulla. Där håller vi på och gör en djupare enkät till några enheter för att kunna se vad det beror på och hitta förbättringsområden, säger Stenlund Fridell.
Att elever och vårdnadshavare ger olika bedömningar om samma skola förekommer.
– Vi kan se det ibland, men sen är det svårt att svara på vad det beror på. Vi har sett till exempel att ibland upplever vårdnadshavare att vissa skolor är mindre trygga än vad de har varit tidigare. Men för eleverna syns inte den förändringen. Då måste man fundera vad det beror på, handlar det om vad som står i tidningarna eller handlar det om saker man pratat om på föräldramöten eller liknande? Det är inte lätt att se vad skillnaden är men vi att det kan peka åt lite olika håll.
Vårdnadshavares betyg på skolorna utifrån värdegrundsenkäten. Brännebro skola saknas då för få deltagit.
Hur står sig enkätresultaten mot faktiska skolresultat?
– Vi har grävt lite grann i det där och det vi kan se är att elever som har höga betyg svarar också högre på om de har nytta av feedbacken de får. Där har vi hittat att kvalitén på återkopplingen som eleverna får hänger ihop med betygen. Sen kan det ju vara så att de som har höga betyg får en annan typ av återkoppling som är mer användbar, man får problematisera lite, säger han och fortsätter:
– Men vi kan se att kvalitén på feedback som eleverna får har en koppling till betygen och är en viktig grej. Det finns också forskningsbelägg för att det är så. Det gör ju också att det är en viktig fråga att jobba med.