Lilla shetlandsponnyn Pepsi har fått en "hästbokföringsadress" i och med det nya registret.
– Först tänkte jag väl mest som alla tänker; ”nu ska de ha full koll”. Men sen när man i förlängningen läser om det så tycker jag det är ganska bra. Just för det här med smittspårning känner jag att det är bra, säger Helen Fredriksson.
På gården har hon fyra hästar och en hel flock med höns och det finns nu registrerat hos Jordbruksverket.
Vad är det då för nytt register och vad ska det vara bra för? David Slottner, handläggare på Jordbruksverket, berättar att det handlar om en ny förordning från EU.
– Vi har krav på oss att vi ska ha register över anläggningar som håller landlevande djur. Tanken är att det här hjälper till i bekämpning, smittspårning och förebyggande mot smittsamma djursjukdomar.
Landlevande djur är ett minst sagt vitt begrepp, men självklart finns det undantag från regeln. Sällskapsdjur som hålls i hushållet behöver inte registreras. De större lantbruksdjuren är sedan tidigare registrerade hos myndigheten. Men det som är nytt är att även den som bara har höns på hobbynivå och den som har hästar måste registrera sin anläggning. Sedan fler år tillbaka är det ett måste att id-märka sin häst och varje häst ska ha ett hästpass, i och med det nya registret så ska Jordbruksverket nu också ha koll på var hästarna befinner sig.
– Jag kallar det för hästbokföringsadress, säger Slottner och förklarar att det är den som har anläggningen som har ansvaret att registrera de djur som finns där, oavsett vem som är ägaren till själva djuret.
Hästarna Bert och Albin hos Helen Fredriksson.
Vad händer om man inte registrerar sin anläggning?
– Man följer inte lagstiftningen och vad det kan få för konsekvenser beror på. Blir det en kontroll kan det bli förelägganden och såna saker, säger han och fortsätter:
– För den som ska flytta djur över landgränser har det en mer direkt konsekvens. För att flytta till exempel en häst över en gräns så krävs ett hälsointyg och från och med den 17 oktober krävs det att det finns ett nummer på den anläggning som hästen reser ifrån. Utan anläggningsnumret så får man inget hälsointyg.
Det kostar 50 kronor per år att vara med i registret och det är djurägaren själv som ansvarar för att uppdatera informationen i registret vid förändringar.
– Man uppdaterar när det ändras tillräckligt mycket för att det ska vara motiverat. Om man har hobbyhöns och går från att ha tio höns till tolv höns – det är ganska ointressant för oss. Men går man från tio höns till 50 så kan det definitivt vara intressant.
Så om en höna blir tagen av räven – då måste man inte ringa er?
– Nej, precis, säger Slottner och skrattar, det är klart ointressant för oss.
Här går ett gäng hönor som i och med det nya registret fått en officiell adress hos Helen Fredriksson i Lådingsfall.
Slottner berättar att man fokuserat på att informera om varför registret behövs och hur man registrerar sig, men att nå ut till alla som har anläggningar är inte helt enkelt.
– Det har ibland kommenterats i sociala medier att man borde ha fått reda på det och att ett brev borde skickats hem om att man ska registrera sin anläggning, men vi vet ju inte vilka anläggningar det är och var de finns, vi har inget att utgå ifrån.
Hittills har 86 907 hästar registrerats på 21 200 anläggningar.
– För tre eller två veckor sedan så var det ungefär 20 000 hästar som var registrerade på en anläggning, så det har gått upp väldigt mycket bara den senaste veckan eller två. Men det är ett stort mörkertal, det här är kanske en fjärdedel av alla hästar.