Vimmerby kyrka fylldes sakta, men stadigt, med folk. Då det var dags att köra igång var kyrkan näst intill fullsatt.
- Det måste säkert vara över 400 besökare, trodde Sture Sellbrink. Kyrkoherde Eva-Lena Karlsson talade lite innan musiken körde igång, om julens barn som också var hemlöst.
- Redan från allra första början fick Jesus ingen plats att vara. Jesus står som symbol för de som står utanför givna normer och system. Julen är glädjens fest, en högtid som visar sig i omtanken om varandra. Med mat, julklappar och ledighet. Det känns en dubbelhet till de ensamma, utlämnade i en smärtsam situation. Vi måste se varandra som människor och ge värme, känsla och delaktighet. Hur ska annars en ensam hålla sig varm. Låt konserten stå i bärandets tecken, uppmanade Eva-Lena Karlsson.
Efter de viktiga orden kom artisterna fram och Kalle Sellbrink berättade att tanken om konserten kom på hemvägen från en konsert. Nu var det alltså dags.
"Sverige, Sverige min älskade vän. Välkommen hit!", "Another day i paradise" och "Angels to fly" sjöng och spelade de på ett underbart sätt och låten "Christmas Eve can kill you" var helt underbar- och vilka duktiga musiker som ackompanjerade. De framförde en härlig blandning av engelska och svenska sånger. De gjorde en egen version på en låt av Cornelis Vreeswijks "Trasiga skor", som också finns på den skiva de nyligen spelade in särskilt för det här projektet.
Sen var det dags för nåt helt annat. Hanna sjöng den fina sången "Gabriellas sång", mest känd i Helen Sjöholms tolkning. Jättefint- hon har en änglaröst! Lite tv-musik kom förbi också som "Down to the river" och en låt av Bob Dylan som handlar om att hjälpa folk med saker de själva inte klarar av, "What good, Am I". Efter låten "Famous blue raincoat" av Leonard Cohen fick de en jätteapplåd som nästan aldrig ville ta slut. Konserten avslutades med allsång av sången "I natt jag drömde".