Som ung hängde Burken mycket i stallet tillsammans med sina hästintresserade kompisar. När hon satt och åt sin mat var det någon av dem som skojade med henne och plötsligt hade hon ett nytt namn.
När Maria Kennmark var i tioårsåldern var hästar ett stort intresse. Hon tillbringade därför många timmar på Borg Ridcenter, tillsammans med ett gäng som delade samma intresse.
– Man ville ju liksom inte gå hem därifrån. På helgerna var man där i princip morgon till kväll för att det var så roligt, säger hon.
I stallet var det inte bara hästarna som skulle matas, utan även deras skötare. För att slippa åka hem och äta varje gång energidepåerna skulle fyllas på var det för det mesta medtagna mackor eller matlåda som gällde för Kennmark och hennes kompisar. Det var just i en sådan matpaus som smeknamnet Burken kom till, och sedan dess har det hängt i.
– Istället för att cykla hem fick man med sig någon liten burk med mat eller så. En gång var det någon som kommenterade att jag käkade "burkmat" och på den vägen är det. Efter den stunden kunde man höra att "där kommer Burken" när jag gick förbi.
Kommer du ihåg vad det var för mat i burken?
– Det minns jag faktiskt inte, men jag kan tänka mig att det var makaroner och köttbullar eller något annat snabbt och enkelt som jag älskade, så det var inget avancerat.
Enligt Kennmark själv tror många att smeknamnet kommer från fotbollen, fast det egentligen kom till redan i yngre år bland ryttarkompisarna.
– Bland dem inom sportens värld och hos alla mina kompisar så är jag ju Burken och inte Maria.
Maria Kennmark är så van vid att kallas för Burken att det inte är något hon reflekterar över särskilt ofta.
Att kallas så är inget som Kennmark någonsin har lidit av, men det finns situationer där det krånglat till det litegrann. Till vardags jobbar hon som förskolelärare och bland barnen har det kunnat uppstå viss förvirring.
– Jag har till exempel haft en nära väns barn och de är ju uppväxta med att jag heter Burken. När andra barn kallade mig Maria tyckte de att det var väldigt konstigt och tvärtom. En gång uttryckte någon av dem att: "Hon heter faktiskt inte Maria, hon heter Burken".
Förutom det har det aldrig varit några konstigheter att kallas för Burken. Eller ja, förutom när det gäller viss myndighetskontakt eller liknande förstås.
– Det är ju en del av min mejladress så det kan ju bli lite roligt när man ska till banken eller till något försäkringsbolag eller så och de efterfrågar ens mejladress. Då drar jag mig lite för att säga den, säger hon ärligt och skrattar.