Och att just semlan har blivit så synonym med fettisdagen har faktiskt sin förklaring.
Hos Nationalencyklopedin kan man läsa att ordet semla är ett gammalt svenskt ord för bröd, i finlandsvenskan används ordet fortfarande vardagligt för mackor. Semlan ska ha kommit till Sverige efter tysk inspiration på 1700-talet och kallades på den tiden för hetvägg. Dess moderna utformning med grädde och mandelmassa såg sitt ljus i början av 1900-talet.
I Stockholm fick semlan i sinom tid smeknamnet fastlagsbulle, vilket ger oss en ledtråd till varför vi frossar i bakverket just i dag. Fettisdagen är nämligen ett annat namn på fastlagen, vilket enligt kristen tradition är den tisdag som innefaller innan dess att den långa fastan fram till påsken tar vid. Semlan kan ha varit ett utmärkt, för den delen gott, tillskott i magen inför den stundande fastan.
På konditoriet Bakfickan i Vimmerby upplever man att intresset för semlan är stor, framförallt på fettisdagen.
– Det är ett gott tillbehör till kaffet den här kyliga årstiden. De senaste år har semlan utvecklats och vi har bakat allt ifrån wienersemla till semlor kryddade med kanel eller fyllda med nutella , säger ägaren Jan-Erik "Koje" Johansson.
Trotts nymodigheterna är det ändå en den klassiska semlan som ger mest klirr i kassan:
– Folk tycker bäst om den gamla hederliga semlan, antingen fylld med mandelmassa eller vaniljkräm.