"Jag försöker tro att jag kan"

Efter ett år på gymnasiet skiftade Nea Glad spår. Hon ville skriva. Hon ville bli journalist. - Att så starkt veta vad man vill är skönt, men visst kan det bli en press också. Å andra sidan är hon inte främmande för att vägen till drömjobbet kan bli en smula krokig.

Skrivglädjen hade hon, men det var först efter ett år på "fel" program som Nea Glad förstod vad hon ville bli. Journalist.

Skrivglädjen hade hon, men det var först efter ett år på "fel" program som Nea Glad förstod vad hon ville bli. Journalist.

Foto:

Vimmerby2011-07-25 04:05


Det sägs, ibland, att åttiotalisterna och nittiotalisterna är lata. Inte vill "ta vilket jobb som helst".
Det tror inte Nea Glad på.
- Jag tror inte det handlar om att inte vilja eller att vara lat. Däremot tror jag att många ungdomar tidigt tappar tron på sig själva och tron på att det går att få jobb. Istället för all rapportering om den höga ungdomsarbetslösheten tror jag många skulle behöva lite mera peppning och stöd, att ibland höra vuxna säga att det inte är hopplöst.

Turen att få jobb
Själv har hon inte haft några problem. Hon har jobbat extra under hela gymnasietiden.
Under året efter studenten har hon jobbat minst halvtid på Linköpings Tidning/Kinda-Posten. Och det är journalist hon ska bli.
- Efter ett år på samhällsprogrammet med inriktning dans i Västervik tänkte jag om. Jag tyckte om att skriva, men hade inte några direkta funderingar på att bli journalist.
Men när hon bytt spår och andra gymnasieåret istället pluggade på mediaprogrammet i Vimmerby trillade pusselbitarna på plats.
Intresset för omvärlden har vuxit och efter resor till bland annat Bolivia, Uganda och Ukraina lockar de internationella frågorna. Kultur och granskande journalistik är något hon kan tänka sig framöver.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om