Invigningen av järnvägen 1924 blev väldokumenterad. På Järnvägsmuseets digitala arkiv finns en mängd bilder samlade.
I början av 1900-talet var det järnväg som gällde när kommunikationsnätet byggdes ut över hela landet. 1902 kom de första tågen till Vimmerby då sträckan Linköping till Hultsfred som idag är en del av Stångådalsbanan, öppnades.
1906 stod den smalspåriga järnvägen mellan Vimmerby och Spångenäs färdig. Den anslöt i sin tur till spåret från Västervik till Hultsfred där det än idag går att åka smalspår på sommaren. Järnvägen mellan Vimmerby och Spångenäs lades ned 1958.
Det fanns dock en del till på det smalspåret som blev ännu mer kortvarigt. Sträckan Vimmerby till Ydrefors invigdes 1924, men lades ned redan 1939. Under de 15 åren hann dock en hel del hända.
Redan invigningen av banan som ägde rum i oktober 1924 har gått till historien. Den som skrev referatet var nämligen en knappt 17-årig Astrid Lindgren som skrev ett av sina första större reportage i Vimmerby Tidning om händelsen.
Hon skrev bland annat om att tåget rullade fram i alldeles lagom fart för att man skulle hinna njuta av den småländska naturen och berättade om hur folk samlats vid varje station längs med spåret och mötte tåget med jubel.
När feststämningen efter invigningen lagt sig tog det dock inte många år innan de ekonomiska problemen hopade sig för bolaget som drev banan. 1935 köptes banan upp av Domänverket som 1939 lade ner trafiken och rev rälsen.
– Det fanns många små banor runt om i landet på den tiden som gick samma öde till mötes. Järnvägarna byggdes eftersom det fanns behov av att frakta gods. För att få statsbidrag till sådana byggen krävde dock staten att även persontrafik erbjöds och många gånger bar det sig inte. I takt med att biltrafiken och vägnäten utvecklades försvann allt fler järnvägar, säger Robert Herpai som är arkivansvarig på järnvägsmuseet i Gävle.
Karta över järnvägens sträckning.
Han berättar även att delar av den nedlagda järnvägen kom till speciell användning lite senare.
– 1940 så ville flygvapnet testa att flygbomba en järnväg och då gjorde man det på delar av sträckan Vimmerby till Ydrefors, säger Robert Herpai.
Stora delar av sträckan finns dock kvar i form av banvall utan räls än idag. Även gamla stationshus finns också kvar och är omgjorda till boningshus. Bland annat i Djurstorp, Norrkvill, Ydrehammar och ändstationen Ydrefors.
