I dag, onsdag, kopplar polisen in de två kameror man har till sitt förfogande för den senaste sträckan i länet med hastighetsövervakningskameror. Det är mellan Gladhammar och Verkebäck, där Vägverket byggt nio skåp under våren. Men bilisterna vet inte i vilka skåp kamerorna sitter från dag till dag.
Enligt polisen har skåpen i sig en fartdämpande effekt.
- Vi märker att bilisterna sänker farten när de får syn på kameraskåpet, säger Lars-Erik Andersson chef för länstrafikpolisen till Västerviks-Tidningen.
Kameraövervakningen har hittills praktiserats på E 22:an från Blekingegränsen och upp till Kalmartrakten. där finns sammanlagt 17 skåp med kameror i dag. erfarenheterna är goda, anser både polisen och Vägverket.
- Det är en mycket bra metod för att få ned hastigheten på vägarna och därmed öka säkerheten, säger Björn Svensson på Vägverkets driftavdelning i Kalmar.

33:an och 34:an
Han har svårt att se några alternativ som kan mäta sig med kamerorna ute på de större vägarna.
- Det gör att vi troligen kommer att fortsätta att satsa på kameror i trafiksäkerhetsarbetet, säger han.
Några beslut om ytterligare kameraövervakning har inte tagits ännu. men det pågår diskussioner. I dom finns både riksväg 33 och 34 med. Men där kan det bli aktuellt med kameror först nästa år. Under tiden kommer dock polisen att intensifiera sin hastighetsbevakning på bland annat dom vägarna. Något som blir möjligt just för att kameraövervakning sker på länets största väg - E 22.
- Därför behöver vi inte avsätta så stora personiella resurser där, och får därför större möjligheter att övervaka vägar som 33 och 34, säger Lars-Erik Andersson.
Enligt Björn Svensson kan det också bli aktuellt med kameror inne i samhällen. Men där finns ofta även andra åtgärder att ta till för att få bilisterna att sänka farten.
- Det kan röra sig om fysiska hinder av olika slag, men det fungerar ju inte på de stora vägarna, därför är kameran klar mest effektiv där, säger han.
Och tillförlitligheten är stor.
- Kameran registrerar hastigheten, bilen och tar en bra bild av föraren, för det är föraren och inte bilägaren som ska straffas, och har man kört för fort förbi en kamera är det ingen idé att neka, säger Björn Svensson.
Än så länge kommer kamerorna att tömas manuellt av polisen. Men i ett senare skede ska en ny webbaserad metod användas. Då registreras alla uppgifter i en central där polisen plockar fram uppgifterna och sätter in åtgärder mot fartsyndaren.
Då blir det också kameror i varje skåp, eftersom de kamerorna är betydligt billigare än de som används i dag.
- I dag kostar en kamera totalt runt 200 000 kronor, om man räknar in allt. Men samhällsekonomiskt sett är det mycket lönsamt. Räknar man in de kostnadseffekter som minskad olycksrisk och skaderisk innebär betalas en kamera på 185 dagar, säger Björn Svensson.
När det kan bli ett beslut om eventuella kameror också på 33:an och 34:an är i dag oklart.
- Tidigast nästa år kan det bli kameror också på dom vägarna.