Läget i den svenska mjölkbranschen är minst sagt dystert. I dag får Arla-bonden ungefär lika mycket för mjölken som för 30 år sedan. Och i mjölkkrisens spår försvinner en svensk mjölkbonde om dagen.
Emelie Nilsson, Vimmerby och Malin Jonsson, Hultsfred säger att de brinner för landsbygden. Båda är uppvuxna på bondgård. Att de bryr sig om krisen i mjölkbranschen är inte så konstigt. De tycker att fler borde göra det.
- Idag har vi ungefär 70 mjölkbönder i våra kommuner. Hur påverkas våra landsbygdskommuner om utvecklingen fortsätter och flera mjölkproducenter lägger ner? Hur många jobb försvinner? Vad händer med vårt landskap, med naturen? Kan vi prata om en levande landsbygd utan bönder?
Varje mjölkbonde bidrar i snitt med att skapa ytterligare fem jobb.
- Det kan vara inom åkerinäringen, verkstäder, veterinärer, klövvårdare, verkstäder, försäljning av redskap och foder, mejeriarbetare. Det betyder många jobb i vårt område och vi bor ju i det så kallade mjölkbältet.
Konsumentens val
De tycker att det är hög tid att mjölkkrisen också blir en konsumentfråga. Men tror att många tycker att det är invecklat och svårt. Att man tänker "jag kan ändå inte göra något".
- Som konsument är man kanske inte alltid så insatt i hur valen man gör i butiken påverkar hela kedjan. Vi hoppas att projektet kan hjälpa till att informera om situationen, säger Malin Jonsson.
De vill få fler att förstå att man gör ett val redan i mejeridisken. En färsk undersökning från LRF visar att nio av tio tycker att det är viktigt att mjölken är svensk. Många säger också att de är beredda att betala mer för mjölken. Ändå drar vi hem massor av utländska mejeriprodukter till kylen, inte minst ost, inte sällan i tron att de är svenska.
- Riktigt så enkelt är det inte, att betala någon krona mer per liter mjölk. Dryckesmjölken står bara för en liten del av produktionen. Det handlar om att välja svenska mejeriprodukter och svensk ost, skulle fler göra det skulle det absolut påverka. Men det är inte helt lätt, eftersom det inte finns något krav på ursprungsmärkning av mejeriprodukter.
Omkring en tredjedel av den svenska mjölken går till konsumtionsmjölk och filmjölk. Ungefär lika mycket går till ost. Resten går till annat som mjölkpulver och smör. Eftersom en betydande del går på export sätts mjölkpriset i förhållande till priserna på världsmarknaden. Den globala produktionen har ökat, vilket lett till pressade priser.
Kampanj ska stötta de lokala bönderna
Mjölkbönder går på knäna för att överleva. Bryr vi oss?- Det måste vi. Alla berörs på ett eller annat sätt av att bönder ger upp. Och konsumenterna kan göra skillnad, genom att välja svenskt, säger Emelie Nilsson och Malin Jonsson, som drar igång projektet "Till vilket pris" i samarbete med matbutiker i Vimmerby och Hultsfred kommuner.Konsumenterna kan stötta sina lokala mjölkbönder genom att välja vilket pris de är beredda att skänka med kuponger med olika prisvalörer - 1, 5 eller 10 kronor. Pengarna går oavkortat till bönderna.- Pengarna är en symbolisk bonus. Syftet är att öka medvetenheten och få fler att välja svenska mejeriprodukter.
Fakta
Arlas röda kossa och blågula Sverigekanna visar att mjölken som använts är svensk. Man kan också få vägledning i LRF:s app Bonde på köpet.
Så jobbar vi med nyheter