Vägförhållanderna på de mindre vägarna beskriver Kenny Fransson som delvis väldigt dåliga.
I slutet av förra veckan begav sig Kenny Fransson tillsammans med Christer Carlsson ner mot Ukraina. Bussen var då fullastad med mat, sjukvård och kläder.
– Under tisdagsmorgonen hörde vi larm om inkommande missiler, berättar Kenny Fransson per telefon från Polen.
– Jag kände mig inte rädd för fem öre utan man blir lite mer skärpt och känner sig på hugget istället. Sedan gör man vad man kan för att det ska vara så säkert som möjligt. Man åker inte in en storstad där risken är större utan jag har sett till att vi håller oss mer på mindre vägar. Det har nästan varit som folkrace-körning. Vägarna är så dåliga. Det kan vara hål som är 25-30 centimeter djupa, så ibland bara smäller det.
Färden gick förbi tullar, blockader och militärer stående med automatvapen. Men till slut kunde hjälpen levereras. Bland annat delades matlådor ut i Novovolynskij och i området väster om Lutsk. Även i ett flyktingläger vid Korczowa.
– Det känns bra att hjälpen kommer rätt. Att man vet vart allt hamnar och man har fått träffa flyktingarna. En del har jag delat ut själv direkt. Alla är väldigt tacksamma och tillmötesgående. Det är ett väldigt givande och uppväger missilvarningarna.
I lägret sov de i sovsal och åt tillsammans med flyktingarna.
– Vi har säkert sett närmare 70 av de flyktingar som befinner sig i lägret. De håller skenet uppe i den mån det går. De försöker ha ett vanligt vardagsliv även om de inte är hemma. Man ser och förstår det.
I lägret där en del av hjälpen delades ut bor det omkring 100 flyktingar.
Under två dagar var Kenny Fransson och Christer Carlsson på plats i Ukraina för att dela ut hjälpen. Något som ingen av dem hade väntat sig vara att resan skulle innebära att de hamnade på ukrainsk tv.
– Ukraina största nyhetskanal var på plats i lägret. Det fick vi reda på när vi körde in. Så där stod vi i arbetskläder, utan att ha duschat på två dagar, och blev intervjuade. Det var oväntat. Men ibland blir det så, man halkar in på något som på ett bananskal.
Kenny Fransson har flera gånger tidigare varit nere i Ukraina med förnödenheter.
Hjälpsändningar innebär otaliga timmar ideellt arbete både innan och under resan. Men trots det och alla utmaningar menar Kenny Fransson att han kommer fortsätta att åka ner med hjälp.
– Man vet att hur jobbigt det än är så är det andra som har det värre. Jag vet också att det jag gör hjälper andra. Så det kommer bli fler gånger. Nu ber man om hjälp för att överleva.
Under resan fick bussen punktering i Polen.