Det nu är dags att jaga kunder för att öka omsättningen och förhoppningsvis kunna anställa ännu fler i Vimmerby, enligt Søren Henriksen.
När VTT Grafiska såldes till V-Tab i maj för ganska exakt 14 år sedan, arbetade cirka 100 anställda på företaget. V-Tab ingick i sin tur i Göteborgskoncernen Stampen som förköpte sig på dagstidningar och tidningstryckerier lagom till att luften började gå ur papperstidningar.
2016 försökte man sig på en rekonstruktion av Stampen och V-Tab, då arbetade 140 personer i Vimmerby. Vi vet hur resan slutade - med konkurs i slutet av mars i år.
Vid konkursen arbetade cirka 80 personer i Vimmerby. Köparen Stibo har förhandlat med facket om hur många som ska få jobba kvar.
Hur går det med förhandlingarna med facket i Vimmerby?
– Det går riktigt fint. Vi har slutförhandlat med facket. Vi kommer att anställa 59 personer tror jag men du kan skriva cirka 60, berättar Stibo Complete-gruppens vd Søren Henriksen.
Från början räknade Stibo att 40 till 60 personer kunde få anställning, nu blir det alltså i det övre spannet. Det innebär att ungefär 20 personer inte får fortsätta in i Stibo. Övergången sker den första juni.
– Vi hoppas på mer försäljning så att vi kan anställa så många som möjligt. Konkursen kostade på kundsidan, man får aldrig behålla 100 procent av kunderna.
Vilken typ av funktioner är det som inte får följa med in i Stibo?
– Vimmerby blir nu en integrerad del av Stibo Complete och det sker synergieffekter som samordning med administrationen i Katrineholm, nämner han som exempel.
Verksamheterna i Vimmerby och Katrineholm kommer att ligga i samma bolag med samma organisationsnummer.
Vid konkursen gick några av kunderna till Stibo i Katrineholm men också till andra tryckerier. Nu är siktet inställt på att både få tillbaka och sälja in nya kunder. Allt för att utnyttja produktionsanläggningen maximalt.
– Ju mer vi kör maskinerna desto bättre går det för Stibo och medarbetarna.
Det kan också bli så att kunder som gick till Stibo i Katrineholm, nu när affären är i hamn, ändå får produkterna tryckta i Vimmerby om det lämpar sig bättre med tanke på utrustning och kapacitet. Ordrar som kommer in i andra delar av koncernen kan också läggas ut på enheter där det finns ledig kapacitet i ett givet ögonblick, exempelvis Vimmerby.
Søren Henriksen säger att Vimmerby omsatte cirka 200 miljoner på slutet och Katrineholm 420 miljoner per år.
– Det vore snyggt om vi landar på 550-600 miljoner svenska kronor för bägge anläggningarna.
Eftersom det gått knackigt för V-Tab på sistone finns det nu ett visst behov av underhåll av befintlig utrustning i tryckeriet. Även kompletteringar behöver göras.
Søren Henriksen säger att han inte är orolig för framtiden. Stibo-koncernen har också muskler.
– Anläggningen är fin men det är grejor som måste fixas så att vi kan få ett maximalt användande.
Det behöver inte handla om nyinköp utan kan bli så att utrustning flyttas från andra enheter eller koncernens lager. När Stibo köpte Sörmlands Grafiska, efter deras konkurs, var en av de första sakerna man gjorde att flytta en tryckpress från Danmark upp till Katrineholm.
I och med konkursen av V-Tab försvann skulder som belastade verksamheten och gjorde det svårt att få den lönsam.
– Vi jobbar långsiktigt för att tjäna pengar. Vi har inga aktieägare som vill ha utdelning och alla är anställda i bolaget, även jag. Grabbarna i Vimmerby, som är skandinaviska mästare på magasin, får nya kollegor som också älskar magasin.
Efter en affär i Tyskland ägs Stibo till 20 procent av tidigare aktieägare där men Søren Henriksen betonar att målet på sikt är att stiftelsen ska äga hela bolaget.
Du låter väldigt glad när du pratar om sammanslagningen?
– Det är jag. Vi får in duktiga människor i Vimmerby som kämpat i många år och som nu får kämpa med oss och det kommer att bli bra. Vi får konkurrenskraft tillsammans i en stor koncern. Det blir fördelar med till exempel inköp och logistik och kunderna får en konkurrenskraftig partner.
Även om marknaden för tidningar och magasin minskar är han optimist inför framtiden.
– Vi ser att kakan minskar men vi får också färre att dela den med. Det finns magasin som det går väldigt bra för och i skolans värld ser vi att man delvis går tillbaka från digitala läromedel till tryckta. Vi vill få en kick i de sociala kanalerna men det kan man också få av ett kvalitetsmagasin.
Han lyfter även den gröna omställningen där tryckning på hemmaplan blir allt viktigare av miljöskäl.
– Långa transporter från tryckerier i Polen på 1 500 till 2 000 km är inte populärt längre. Jag är inte bekymrad om framtiden.