Vår tidning har jämfört flera faktorer i kommunens ekonomi i dag och hur det såg ut för fyra år sen när socialdemokraterna och moderaterna bildade en helt ny majoritet. Så här någon dag före valet är partierna inte helt överens om den sittande majoriteten nått sitt viktigaste mål att få balans i ekonomin.

– Vi har vänt siffrorna och skapat medvetenhet för ekonomin. Vi har betalat av på lån och sänkt underskottet för driften, men är inte helt i mål med det ännu, säger kommunalrådet Helen Nilsson (S).

I fjol fick kommunen 902 miljoner kronor i intäkt från skatter och generella statsbidrag. Samtidigt kostade de kommunala verksamheterna 911 miljoner. Det betyder ett glapp på nio miljoner. 2014 var glappet 29 miljoner. Både 2015 och 2016 har nettoinkomsterna täckt driftkostnaden.

Helen Nilsson tycker att S och M både gasat och bromsat.

– Vi tog över en kommun där det mesta släpade efter. Underhåll på fastigheter, industrimark, förskolor och äldreboenden. Samtidigt som vi byggt och försökt tänka framåt har vi stramat åt på vissa investeringar, och vi har tvingats till smärtsamma och många gånger impopulära beslut för att vända ekonomin, säger hon.

Oppositionsrådet Ingela Nilsson Nachtweij (C) anser inte att målet nåtts.

– De har inte lyckats att få balans i driftekonomin och konsultkostnader och IT-kostnaderna är för höga. Fiberprojektet och Krönsmon är två projekt som inte skötts på något bra sätt och som kostat kommunen mycket skattepengar. Majoriteten har tvingats till stora nedskrivningar av värdet. Itsams löfte om lägre IT-kostnader för skolorna har heller inte verkställts, motiverar hon.

Ola Gustafsson (KD) tycker att ekonomin är i någorlunda balans.

– 2017 tyngdes resultatet av stora nedskrivningar men slutade ändå på plus. Så långt ser det bra ut, men kommuninvånarna har fått betala priset med en skattehöjning på hela 50 öre och att investeringarna minskat innebär bara att investeringsbehoven skjutits på framtiden, sammanfattar han.

SD:s Anneli Jakobsson tycker att kommunen kommit en bit på vägen för att sänka driftkostnaden, men ger underbetyg på grund av flera dåliga affärer och ett unikt ränteläge.

– Överskottsmålet har heller inte uppfyllts varje år heller, anser hon.

Johan Rosén (L) ser goda ansträngningar i majoritetens jobb, men vidhåller att tvåprocentsmålet bara nåtts två av de nio senaste åren.

– Ett resultat på två procent är inte detsamma som att klara driften på 98 procent av inkomsten från skatter och statsbidrag, anser han.

Enligt kommunens ekonomiavdelning har kommunen gjort överskott varje år från och med 2015 och att kravet på två procents överskott, cirka 18 miljoner, nåtts två av de tre senaste åren. I fjol gjordes stora avskrivningar av värdet på Krönsmon och fibernätet som sänkte resultatet med 23 till åtta miljoner. I år räknar ekonomiavdelningen med mellan 10-15 miljoner plus.

Skattehöjningen på 50 öre har oavkortat gått till amortering. 2016 blev det 40 miljoner, i fjol 100 miljoner, men en del av det beror på placerat om kapital på grund av ränteläget. Hittills i år har 30 miljoner amorterats. Räknas även bolagens amorteringar har kommunkoncernen amorterat nära en halv miljard, 482 miljoner, på fyra år.