Förr var konfirmationen en biljett in i vuxenvärlden.
Det där har Rut Lindberg inte funderat särskilt mycket över. Däremot har hon burit en grämelse över ett slags utanförskap som var som allra smärtsammast den dag 1930 då alla hennes klasskamrater konfirmerades.
Alla utom hon.
- Jag stortjöt i kyrkan.
Men det är aldrig för sent. Det visar Rut, som just nu lever som en i gänget bland tonåriga konfirmander på läger på Visingsö.
Konfirmand vid 86
Konfirmandläger på Visingsö. Ett trettiotal tonåringar varvar bibelstudier och diskussioner om Jesus med disko och grillkvällar, sjunger "We shall overcome". En av konfirmanderna sjunger högre än de andra. - Det är för att jag hör illa, säger Rut Lindberg. Nästa söndag konfirmeras hon i Frödinge kyrka.Konfirmandläger på Visingsö. Ett trettiotal tonåringar varvar bibelstudier och diskussioner om Jesus med disko och grillkvällar, sjunger "We shall overcome". En av konfirmanderna sjunger högre än de andra. - Det är för att jag hör illa, säger Rut Lindberg. Nästa söndag konfirmeras hon i Frödinge kyrka. Om några månader fyller hon 87.
Så jobbar vi med nyheter