– Det ser knapert ut. Det finns inget utrymme för utökningar som de vi kunnat göra de senaste åren, säger Jacob Käll.
Inför 2021 utökades socialnämndens budgetram med 18 miljoner kronor för att räta ut flera års underskott. Första året stannade underskottet på minus 7,8 miljoner. I år ser det betydligt sämre ut igen. Prognosen i första budgetuppföljningen pekar på ett underskott på minus 18,6 miljoner kronor.
Det motsvarar nära fem procent av nämndens totala budgetram på 400 miljoner kronor.
Största orsaken är placeringar av barn- och unga enligt LVU, lagen om vård av unga. Placeringarna på olika hem väntas kosta nära 16 miljoner kronor mer än det finns pengar i budgeten.
– Det är svårt att planera för placeringar som dyker upp mer eller mindre akut. Men för att exempelvis bryta ett drogberoende hos en ungdom kan det vara nödvändigt med en placering på ett SIS-hem och det kan kosta mellan 12 000 och 15 000 kronor varje dygn, säger Lars Sandberg (C) ordförande i socialnämnden.
Anledningen till placeringarna varierar. Det gör också tiden för hur länge en placering varar.
– En uppväxtplacering vet vi att den gäller till barnet är 18 eller 20 år och det är lättare att budgetera för, säger Lars Sandberg.
Just placeringen av barn och ungdomar är den post som sticker ut jämfört med andra kommuner som liknar Vimmerby. Därför pågår en analys om vad det bottnar i för att utifrån det kunna sätta in rätt åtgärder.
– Vi försöker att jobba förebyggande för att minska antalet placeringar på sikt. Vi har ett samarbete mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, men det tar tid innan det får effekt.
– Vi försöker också hitta fler familjehem, men där är det också tuff konkurrens med andra kommuner. Vi hoppas också att familjecentralen i Vimmerby som ska bli klar till nästa år ska minska antalet placeringar, säger han.
Även äldreomsorgen och stöd och omsorg enligt LSS, lagen om särskilt stöd och service, kostar mer än budgeterat. I äldreomsorgen pekar prognosen på 6,3 miljoner minus. Det beror till stor del på hemtjänstimmar än beräknat. Något som ökat flera år i rad.
Inom LSS-området är det framför allt ökade kostnader för personlig assistens och externa placeringar som skapar underskottet på 4,3 miljoner.
Enda överskottet finns för den förvaltningsövergripande verksamheten där prognosen pekar på fem miljoner plus.
Innebär det nedskärningar för att ni ska klara kommunstyrelsens krav att hålla er budget?
– Nej, vad ska vi skära ner? Våra brukare har rätt att få den hjälp de har fått beviljad, säger Lars Sandberg.
Nämnden begär samtidigt kompensation på sammanlagt 6,5 miljoner kronor av kommunstyrelsen för ökade kostnader efter årets löneavtal i kommunen. Något beslut om det har kommunstyrelsen ännu inte tagit.
Istället säger kommunstyrelsens ordförande, Jacob Käll, att det är ett tufft arbete som pågår för att få ihop nämndernas ramar för 2023.
– Det är samma ramar som i år som gäller även för nästa år, och jag har svårt att se att vi kan göra några större omfördelningar, säger han.
Kan det innebära nedskärningar?
– Vi är inte där än. Men det kan bli så, och det kan gälla även andra än socialförvaltningen, säger Jacob Käll.
Beslut om budgetramar tas i juni.