Det har gått en vecka. Står man i en viss vinkel och låter ljuset falla från rätt håll över vardagsrumsgolvet kan man fortfarande se fotavtrycken.
Av spåren att döma var de fler än en. Och allt tyder på att de som gjorde inbrott när paret i just den här villan var bortresta är samma tjuvar som den senaste tiden härjat i området. och höjt villainbrottsstatistiken till helt nya nivåer.
Tillvägagångssättet är detsamma. In genom ett fönster på baksidan, totalt genomsökt sovrum och fokus på lättburet och litet, guld, smycken och kontanter.
- Det verkar knappt som de varit i köket eller tvättstugan. Men sovrummet har de sökt igenom fantastiskt noga. Det är väl där de fått för sig att folk förvarar det de är intresserade av.
Försiktiga
Hon är, mitt i eländet, tacksam över att allt som just nu känns upp-och-ner-vänt inte blev bokstavligt i deras hem. Ingenting är förstört. Allt i sin ordning, bortsett från det ofattbara att nu var det faktiskt de som fick påhälsning.
- Det känns nästan som de går försiktigt fram. De har lyft ur fönstret, ställt det på altanen. Flyttat undan bord och fåtöljer och ställt ut orkidéerna. Hade vårt hem blivit vandaliserat hade det känt betydligt värre.
Det räcker som det är. Hennes första känsla var att hon inte vill bo kvar i huset som varit hemma i 30 år. Den känslan har hon ännu inte frigjort sig från, även om hon försöker tänka positivt.
- Räddningen är väl att han, säger hon och nickar mot mannen, är lugnare och starkare. Jag är nojjig och låser överallt och det har tillkommit något nytt, en misstänksamhet och otrygghetskänsla.
Behöver mera ljus
Och de är mycket kritiska till att kommunen släcker ner ett stort antal lampor efter 22.00 på kvällen. Själva har de oturen att bo så att gatlampan både på framsidan, där vägen går, och på baksidan där de har gång- och cykelbanan, släcks.
- Det blir kolsvart. Hur ska man kunna vara observant och lämna några tips till polisen när man inte ser något? Hur ska man ens våga sig ut på kvällarna? Det känns obehagligt bara att gå sista kvällspromenaden med hunden. Om våra gång- och cykelbanor var bättre upplysta skulle kanske motionärer och andra vara ute även när det är mörkt och inbrottstjuvarna skulle få det lite knepigare.
Kräver mer ljus
De tog guldklockan han fått efter 30 år på jobbet. De tog klockan hon ärvt efter mormor. Men inbrottstjuvarna tog också med sig något annat, när de gjorde den trettonde stöten i Vimmerby kommun den här hösten. - Jag känner mig otrygg, särskilt när mörkret kommer, säger hon.
De är aktiva i Grannsamverkan och har gjort allt man ska innan man reser bort. Men det hjälpte inte. "Det behövs mer", säger paret som tillsammans med flera andra i Vimmerby kommun haft ovälkommet besök under hösten. De skulle vilja se fler poliser ute och framförallt en bättre belysning på gator, cykel- och gångbanor.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter