I stora flockar samlas kajorna på hustak, i träd och på lyktstolpar. De lämnar stinkande och frätande spår efter sig. Många upplever dem som ett problem och sanitär olägenhet – men farliga för människors hälsa är de inte.
Sätten att begränsa de för många så irriterande kråkfåglarnas framfart varierar. I Lindesberg ska man bland annat placera ut kajfällor, eller norsk kråkfälla som modellen kallas. Kajorna lockas in i fällorna, där de avlivas. Något som ska skrämma fåglarna till ställen där de inte stör, är det tänkt. Om metoden fungerar ska fällorna i framtiden lånas ut till fastighetsägare som har problem.
I Västerås kommer man efter misslyckade försök att skrämma fåglarna från centrum med inspelade läten från rovfåglar att istället prova skyddsjakt under ett år. Skyddsjakt är en hårt kritiserad metod, som enligt en undersökning som gjorts i Linköping inte heller är särskilt effektiv. Kommunens jägare lyckades bara fälla en kaja i timmen.
Trots att avskjutning inte anses vara någon bra metod är det många som hör av sig till kommunen och vill att kajorna ska just skjutas. I Vimmerby finns dock inga planer på att ta till skyddsjakt eller fällor.
– Nej, nämnden har ju gjort ställningstagandet att avskjutning inte är en långsiktig hållbar lösning och därför inte rätt sätt att angripa problemet, säger Sven af Ekenstam, miljö- och hälsoskyddsinspektör på miljö-och byggnadsförvaltningen.
Han kan rada upp flera nackdelar med skyddsjakt.
– Det är mycket tidskrävande. Lägger du ett skott så lyfter ju resten av flocken. Du får alltså lägga mycket tid på att vänta tills nästa skott kan avfyras, om de alls sätter sig på samma ställe. Sedan har du ju säkerhetsaspekten.
Sedan några år har Vimmerby provat ljudskrämmor. Med halvdant resultat.
– Ja, kajorna vänjer sig, de är kloka djur. Vi har ett par ljudskrämmor inköpta som vi vill sätta upp och alternera funktionen mellan dem. Jag tror inte att det ger en långsiktig effekt det heller, säger Miklós Hatházi, samhällsbyggnadschef på Vimmerby kommun.
Att kommunen skulle ha gett upp i kampen mot kajorna håller inte Sven af Ekenstam med om.
– Jag tycker det gjorts bra åtgärder som med ljudskrämma, hamling av träd och att man har lämpliga soptunnor. Sedan tror jag att vad vi gör var och en kan ge stora resultat sammantaget.
Vad är det i grunden som är orsak till att kajorna blir fler och fler? Varför trivs de bättre i våra städer nu än förr?
– Tillgång till föda från till exempel öppna soptunnor, uteserveringar, öppna komposter och fallfrukt kan förklara en del. Sedan har vi ju det här med möjlighet till bra ställen att bygga bo på.
Har ni gått ut med riktlinjer till fastighetsägare och restauranger i centrum?
– Miljö- och byggnadsförvaltningen har tagit fram en broschyr ”Störs du av kajor?” med information om vad man som fastighetsägare kan tänka på för att begränsa mängden kajor. Den innehåller tips på hur vi tillsammans kan nå framgång. Den finns på hemsidan eller att hämta på miljö- och byggnadsförvaltningen.