Elsa Ekdahl arbetade i många år som tillsvidareanställd omsorgspersonal i kommunen, men kravet på heltid tvingade henne att för två år sedan säga upp sig. Numera arbetar hon som timvikarie i kommunen och det var i oktober förra året som hon första gången arbetade i Södra Vi:s hemtjänst.
– Jag kände direkt att det här är inte hållbart: schemaläggningen och personalbristen. Jag förstår att det inte är lätt att hitta personal men när det inte heller är en attraktiv arbetsplats, hur tänker de då? De tjänsterna ni skrev ska lysas ut det är ju på grund av underbemanning. Det har de kommit på nu men det har varit såhär jättelänge. Innan jul beordrades dem in så det sjöng om det.
Men det är inte första gången som inbeordrandet gått över styr och med sig har Elsa uppgifter från en kollega som vägrade jobba magsjuk och fick skaffa läkarintyg för att chefen tjatade och ansåg att personen skulle jobba och använda brukarnas toaletter. Trots intyget fortsatte man att ringa för att det inte fanns personal att sätta in och attityden hos bemanningsenheten och ansvariga chefer är ett problem menar Elsa:
– Jag hade fått ont i ryggen och ville meddela planeraren så att denne kunde få tag i någon annan tills morgondagen. Då får jag till svar: "Nu ska jag vara lite tråkig Elsa men har du någon ordinarie personal där som kan bekräfta att du är dålig?", vi bara gapade runt bordet när jag fick räcka över telefonen till min kollega som fick intyga. Då har jag ändå arbetet med den här planeraren innan jag blev timvikarie men jag blev helt förminskad. Mitt ord hade inget värde.
Elsa tycker att timvikarier behandlas illa.
– Det finns ingen respekt. Vad skulle de göra utan alla vikarier? Sist jag arbetade var det en ordinarie och fyra vikarier. Vi stöttar all ordinarie personal som vill ha semester, är sjuka eller behöver vara lediga. Vi gör samma jobb som dem men vi är inget värda.
Bristen på rätt förutsättningar för arbetet är något som Elsa återkommer till och avsaknaden av både rutinblad och flexibilitet.
– Genomförandeplanerna är inte uppdaterade. Det ska inte påverka jobbet om jag är vikarie eller ej. Vilket förtroende ger det brukaren om jag kommer och ska sätta stödstrumpor på någon som numera får sina ben lindade? Jag står inte för den vården som vi utför här och många brukare vill ha klagomålsblanketter. De är så utsatta så det finns inte men många vågar heller inte säga till sina anhöriga hur det verkligen är.
Kan du ge ett exempel?
– Innan jul larmade en brukare för att ytterdörren inte var stängd. Det var en av de kallaste nätterna och den här personen sitter i rullstol. Brukaren kunde höra något slå och känna hur bostaden blev kallare och kallare. Någon hade missat att stänga dörren och den fick stå och slå tills nattpatrullen kom. Vi gör väl alla vårt bästa men det är såna här situationer som får en att fundera.
När Vimmerby Tidning går igenom Socialnämndens postlista från 17 till 21 januari återfinns även inkomna klagomål angående denna händelse samt bristen på ledsagning trots beslut.
– Vi har en svårt sjuk brukare som beviljats ledsagning till sjukhusbehandling men som i praktiken nekas på grund av personalbrist. Anhöriga har klagat mycket men det hjälper inte.
Vad behöver förändras?
– Brukarfokuset saknas, personalfokuset saknas – vad fokuserar man på då? Lyssna på personalen och kör inte med det inbeordrandet som varit. Bättre planering skulle hjälpa mycket, ta hjälp av de i personalgruppen som förstår verksamheten. Det är inte hållbart när någon inte är behörig för vissa arbetsuppgifter men schemaläggs att utföra dem, då måste någon annan jobba dubbelt för att täcka, eller när två bilar måste gå till ett ställe för att man ska till olika ställen efter, eller att man ska hinna med service- och däckbyten mellan brukarbesöken. Jag säger gör om och gör rätt, börja med att byta ut vissa chefer.
Är cheferna problemet?
– I Södra Vi har det inte fungerat och det negativa sitter kvar. Den tillfälliga som var nu senast var bra och försökte men det är djupare än så. Jag tror man måste börja om från grunden. Att ständigt laga taket när grunden är ostadig fungerar inte. Som chef måste du ta hand om dina anställda och din verksamhet. Du måste ta ditt ansvar och inte skylla på annat, säger Elsa Ekdahl.