Flera gånger i veckan går Katarina till sin mans grav för att göra det fint och ”småprata med honom”.
För några dagar sedan upptäckte hon att både den nya krukan med höstblommor och en ängel i sten var puts väck.
– Jag begriper inte. Vem vill ta blommor och dekorationer från en grav? Det övergår mitt förstånd. Man måste ju förstå hur illa man gör. Vad gör man med grejerna – tar man hem blommorna och ängeln och sätter på köksbordet, eller?
”Hänt andra också”
Katarina tycker att det hon utsatts för är så integritetskränkande att hon inte vill gå ut med sitt namn. Men hon säger att hon inte är ensam.
– Jag vet att det här hänt andra också. Och själv blev jag av med en fin ljuslykta jag satt på graven i höstas. Usch, det gör så ont.
För kyrkogårdsförvaltningen är det förstås nästintill omöjligt att hålla koll på att blommor och dekorationer inte försvinner från gravarna. Förvaltningsassistent Emilia Kvillhammar tror inte heller att det är så vanligt.
– Inte att folk tar saker från enskilda gravar. Däremot händer det desto oftare att våra vaktmästare tar bort krukor, blommor och andra dekorationer från askgravplatsen. Och då kan nog folk reagera, eftersom man helt enkelt inte vet vad som gäller.
Askgrav har blivit ett populärt alternativ, som förenar den traditionella gravplatsen med den skötselfria minneslunden. Men Emilia Kvillhammar tror att det är många som inte riktigt förstår att man har en begränsad gravrätt och att man inte kan smycka askgraven som man vill.
– Det är inte lätt att ta in sådan information när en anhörig gått bort, och det kan ju vara många vänner och släktingar som besöker askgraven, som inte har en aning om att man inte får sätta något på gravplatsen.
Eftersom det finns namnskylt, känner man nog gärna att det är ”vår” plats.
Gräver ner eget
Bortsett från 1 november till mitten av april, då man får smycka med krans och lykta, ska det vara fritt från pynt på askgravarna.
– Många har ett behov att lägga blommor, men det får man göra på speciella platser som finns både vid asklunden och minneslunden. Men jag kan förstå att det inte är alla som tar in den informationen.
Kyrkogårdsförman Urban Eriksson och hans personal kan hitta både det ena och det andra på askgravplatsen.
– Det är en hel del änglar och stenar, och en del gräver till och med ner egna växter.
Varför får man inte dekorera?
– För att man valt begränsad gravrätt och det ska vara lika för alla. Askgravarna är kollektiva till skillnad mot enskilda gravar, där man kan pynta så mycket man vill. Och så är det av praktiska skäl, det blir svårare för vaktmästarna att klippa gräs och sköta asklunden.
Enskild grav
Men i Katarinas fall är det ingen vaktmästare som sett till att hålla ordning. Hon har en vanlig, enskild gravplats.
– Man kan inte annat än vädja till folks förnuft. Låt gravarna vara ifred!
Den märkligaste stölden som rapporterats från Vimmerby kyrkogård var när en gravsten försvann sommaren 2013. Vem som låg bakom det makabra tilltaget är fortfarande höljt i dunkel.