Bild från ett övningsmoment under minröjningsdelen av marinövningen Northern Coasts 21 (arkivbild).
Ryska fartyg har de senaste dagarna befunnit sig mellan Öland och Gotland – med den egna förklaringen att de sökt lä för ovädret. Okända drönare har samtidigt cirkulerat över kärnkraftverket i Oskarshamn och andra svenska kärnkraftverk. Det, i kombination med vinterns militära upptrappning runt Ukraina och det höjda tonläget från Ryssland gentemot Nato, gör att länsstyrelsen nu agerar.
– Vi är i ett allvarligare läge än vi haft på flera decennier, om man ser på det säkerhetspolitiska läget i vår del av världen och vår del av Europa. Det är också en händelseutveckling i vårt närområde med händelser och agerande som avviker från normalbilden. Då tänker jag på det som vi har sett på Östersjön, till exempel, säger Peter Sandwall.
På vilket sätt avviker det från normalbilden?
– Det är en fråga som Försvarsmakten ska svara på, men om jag går på vad de sagt så är det antalet fartyg och hur de rörde sig som avviker från det normala.
Känner du någon oro för att fartygen rör sig så nära vårt område?
– Inte oro, men det är väl värt att uppmärksamma. Egentligen är allt som avviker från det normala värt att hålla ögonen på.
Peter Sandwall, som innan han blev landshövding var generaldirektör för Försvarsmakten, är bekymrad över utvecklingen. Men han säger samtidigt att det ingår i hans uppdrag att vara det. Som kommuninvånare ska man inte vara orolig, tycker han – däremot medveten.
– Det viktigaste man kan göra som enskild är att ta till sig att vi har en omvärldssituation som är allvarligare än något vi varit med om de senaste decennierna. Det är en komplex och svårförutsägbar situation. Vi behöver se på omgivningen med lite andra glasögon än vi är vana vid. Det första och kanske viktigaste steget är att vara uppmärksam på det som sker runt omkring oss.
Peter Sandwall, landshövding i Kalmar län, manar invånarna till vaksamhet, inte minst när det gäller den information man konsumerar.
Hur då, ska man hålla koll på mystiska farkoster i luften och fartyg på sjön? Eller på vilket sätt ska man vara uppmärksam?
– Man ska framför allt ta till sig nyheter från bra källor. Om man upptäcker något som är anmärkningsvärt ska man rapportera det, och då i första hand till polisen. Allmänheten är bra ögon och öron, så det ska man inte dra sig för att göra.
Vad är bra källor?
– De officiella källorna, från våra myndigheter. Det finns mycket bra rapportering i vår media också, men jag såg ett inslag på tv häromdagen där man intervjuat ungdomar som fick sin huvudsakliga information om Ukrainakrisen på sociala medier och i en app som väl i huvudsak startades för att visa olika dansklipp. För mig blev det ganska uppenbart att den information som fanns där inte var tillförlitlig. Man får ha urskiljning när och var man hämtar sin information.
Ryska fartyg har väckt oro i Östersjön. På bilden (som är en arkivbild) syns minröjningsfartyget HMS Ulvön vid en tidigare marinövning.
Under onsdagen kallade landshövdingen till ett samverkansmöte med kommunledningarna och regionledningen, där man diskuterade den senaste tidens händelser.
Kom ni fram till något konkret?
– Det vi gör i ett sådant här läge är att ha en särskild bevakning på händelseutvecklingen, och se till att vi har en samverkan i gång. Sedan diskuterade vi också i vilken utsträckning den utveckling vi ser har bäring på det arbetet vi gör med att bygga ett civilt försvar. Där ser vi behov av att, förutom det jobb som redan pågår, också titta på vad det finns för särskilda åtgärder som kan behöva vidtas för att snabba på det arbetet.
Peter Sandwall menar att säkerhetsläget är allvarligare än på många decennier. Bilden är en arkivbild.
Civilförsvaret har varit avvecklat sedan kalla kriget, men ska enligt försvarsbeslutet (som fattas av riksdagen var fjärde år) byggas upp igen. Det är något som pågår just nu, och länsstyrelsen har en central roll när det gäller planering och styrning. Civilförsvarets uppgift är kortfattat att värna civilbefolkningen och säkra samhällsviktiga funktioner, så att samhället kan fungera även i ett krisläge.
Många aktörer bidrar i arbetet – alltifrån kommuner och räddningstjänst till frivilligorganisationer som Lottakåren, Bilkåren och Civilförsvarsförbundet.
Peter Sandwall var tidigare generaldirektör på Försvarsmakten. Nu är han landshövding i Kalmar län.
Kommer man märka av det här konkret som kommuninvånare? Blir det fler skyddsrum eller liknande?
– I den uppbyggnaden som sker nu är det inte de åtgärder du är inne på som är aktuella. Det handlar mer om att vi har en bra planering för att kunna hantera framtida konflikter, stärka ledning och samordning. Det är något som är oerhört centralt men som kanske inte märks i en kommun i dag på det sättet.
Vid lunchtid under torsdagen hade länsstyrelsen kallat till ett möte i forumet Krissamverkan Kalmar län, där ett stort antal aktörer som kan bli involverade i en krishändelse deltar. Under mötet gav länsstyrelsen, försvarsmakten och polisen en bild av läget och diskuterade eventuella vidare åtgärder. Det kan handla om ifall någon aktör behöver särskilt stöd från länsstyrelsen, eller från någon annan instans.
Om vi målar upp ett scenario där det kommer in ryska fartyg i Lucernahamnen i Västervik. Vad gör länsstyrelsen då?
– Jag skulle vara lite försiktig med att måla upp det scenariot, det leder tankarna fel. Det är inte givet att det är den här typen av militära interventioner, angrepp på svensk mark, som är det vi ska tänka mest på. Det här är en typ av konflikt där, om vi ser oss runt i världen, det i mångt och mycket handlar om helt andra metoder för att påverka. Att nyttja militära resurser är bara en del i en stor verktygslåda som en angripare kan använda sig av.
– Andra metoder är i de flesta fall mer sannolika. Det handlar om påverkansoperationer, cyberoperationer, användandet av dolda metoder för att påverka opinionsbildning eller att verka för att kritisk infrastruktur inte kan nyttjas. Det är nog mer åt den typen av scenarier som tankarna ska vara i det här läget tycker jag, snarare än riskerna att vi har utländsk trupp på vår mark.
Peter Sandwall säger samtidigt att militära angrepp inte kan uteslutas, och att länsstyrelsen även jobbar med den typen av planering. Det är dock Försvarsmakten som har huvudansvaret för vilka åtgärder som ska vidtas i det läget.
Har länsstyrelsen tillräckliga resurser för att klara av sitt arbete i händelse av en kris?
– I händelse av en riktigt svår situation så är det självklart att det är mycket av den verksamhet som vi gör i vardagen som vi inte kommer att göra. Vi kommer att omprioritera våra resurser, precis som alla andra aktörer. Men det är inte resursfrågan på länsstyrelsen som är den stora frågan här, utan att vi behöver komma längre i uppbyggnaden av ett civilt försvar totalt sett.
