Lasse i Dabbetorp drar ur kontakten efter ett liv med energi och politik

Han har varit ordförande för energibolaget sedan det kom till i mitten på 1970-talet.
Lars G Karlsson politiska meritlista är minst sagt lång.
- När hann du egentligen med att vara bonde? undrar hustrun Margareta.
Lantbrukare har varit sen barnsben och det politiska engagemanget började i gamla Södra Vi kommun på 1960-talet.
- Där satt jag aldrig i fullmäktige, men jag minns debatten när ett företag skulle etablera sig. Det hette Ljunghäll. Vi tyckte det var en stor fråga för Södra Vi då - i dag är företaget motorn för hela bygden.
När kommunerna slogs ihop hamnade den då 30 år unge centerpartisten i fullmäktige i Vimmerby. Han blev också ledamot i styrelsen för stiftelsen Vimarhem. Vad han inte då visste var att det skulle leda honom till ett nära 30-årigt ordförandeskap för kommunala energibolaget.
Som ledamot i Vimarhem och kommunstyrelsen var han med om att planera och besluta att bygga och utveckla stora bostadsområden som Norrgården och Hultet.

När bostäderna blev fler kom också Vimmerby Värmeverk till som en del inom Vimarhem. Oljeeldade värmecentraler blev de första energikällorna i fjärrvärmesystemet. En fjärrvärme som var allt annat än populär i begynnelsen.
Han visar gamla tidningsklipp om befarade miljonförluster från tidigt 1980-tal. Där påstås det att det skulle bli billigare för kommunen att skänka en panna till var och en av kunderna än att ta ansvar för bolagets befarade förluster.
- Då var skallet hårt mot oss, men i dag är det ganska tyst, och de brukar ju säga att hälsan tiger still, reflekterar Lasse Karlsson.
Men nog finns det fortfarande kritiker?
- Ja, det är alltid en och annan som har synpunkter på det vi gör och ringer. Det händer till och med att det går åt att hålla luren en bra bit från örat i bland, säger han och måttar med en armlängd.
Han ser valet av briketter istället för fortsatt oljeeldning som avgörande för fjärrvärmen.
- Det blev räddningen och att vi kunde få Svensk Brikettenergi att bygga en panncentral.
Vimmerby Energi köpte senare panncentralen och byggde nya pannor. Det är det som nu är Södra Näs och försörjer i dag 1 300 kunder i fjärrvärmenätet som täcker i stort sett hela Vimmerby stad.
Nu växer värmedelen ytterligare med närvärmeanläggningar i Frödinge, Gullringen, Storebro och Södra Vi.
- Jag har hela tiden haft duktigt folk att arbeta med. Det har varit den stora förmånen. Min del i utvecklingen är inte så stor, säger han.
Fem vd:ar har passerat under hans tid som ordförande. Från Ingvar Landqvist, Inge Salmeus, Staffan Leijon, Stig Nilsson till Roger Carlsson som kom in när bolaget ombildades till Vimmerby Energi 1994.

Då köpte Vimmerby Värmeverk elverket av kommunen. En affär på uppemot 100 miljoner kronor.
Mycket pengar, men ordförande Karlsson var klart för bolagisering då - och nu.
- Värme och el hör ihop. Det är avgiftsfinansierad verksamhet. Det ska ligga ihop. Därför tycker jag också att VA-avdelningen ska in i bolaget, men facken är tveksamma till det, säger han.
Vimmerby Energi har gjort lysande resultat de senaste åren. Det mesta har investerats i mera fjärrvärme eller i elnäten.
- Vi har inte direkt hungriga aktieägare, även om de får ränta plus en utdelning varje år, säger han.
I fjol blev det runt tre miljoner från bolaget till kommunen. Men den nivån tror han inte att bolaget klarar att leverera framöver.
- Nej, vi måste låna till investeringarna i värmenäten i de mindre orterna och det pressar ner vinsten. Så kommunledningen måste förstå att det inte kan bli samma utdelning i fortsättningen.
För driva upp priserna på elen och värmen är inte lockande.
- Nej, vi vill vara mer till för kunderna, än för ägarna.
Han ser samtidigt en besvärlig framtid för små elbolag som Vimmerby Energi.
- Det är en massa pålagor och myndighetskrav om statistik och rapporter som är mycket tidskrävande och andra krav med beredskap som drar åt snaran runt de små bolagen.
Men att Vimmerby Energi skulle säljas har han svårt att tänka sig.
- Nej, inte säljas. Jag tror att Vimmerbyborna vill ha närhetene, så kommunen får inte släppa bolaget. Men någon form av samarbete måste det nog till med någon aktör.
Han ser Östkraft som en tänkbar partner.
Inom en snar framtid ser han också vindkraft som en ny del i bolaget.
- Vi måste ifrån elberoendet. Det här är ett sätt och det blåser så det räcker vid Vennebjörke.
En vindkraftsatsning kostar dock stora pengar. Runt 20-25 miljoner för ett verk som kan försörja 1 000 villor med hushållsel.
- Jag tänker mig att både villaägarna och markägaren ska var med och ha andelar i vinkraften, säger Lars G Karlsson.