Djursdalarundans början har sin blygsamma start i ett gäng naturintresserade entusiaster i Sevedebygdens Naturskyddsförening. De gick en runda i Djursdalaskogarna för att lära av varandra.
Numer nöts Djursdalarundans sju kilometer i omväxlande terräng av betydligt fler vandrare.
- Det är 28 år sedan vi började officiellt, och det har utvecklats något otroligt, inte minst de senaste 15 åren då vi samarbetat med andra arrangörer för att bredda det hela, säger Thorsten Ungsäter.
"Vi" är fortfarande den lokala avdelningen av Naturskyddsföreningen, som står som huvudarrangör. Men Thorsten Ungsäter och hans familj har också andra kopplingar till Djursdalarundan. De bor i Ungstorp sedan 25 år och där man kan starta sin vandring, eller passera om man väljer att börja gå i Snokebo.
Hur många timmar han och hustrun Britt-Marie lagt ner under årens lopp är svårräknat.
- Det tar mycket tid, men det är ett gemensamt intresse.
Varje år inför premiärrundan går de tillsammans med andra frivilliga i föreningen igenom slingan för att den ska vara fräsch och lättframkomlig.
- Det ligger nog en tio ideella dagsverken i det här och vi är också mycket tacksamma för att markägarna så välvilligt i alla år ställt upp och håller fint i markerna.
Inför årets traditionella runda har skyltningen förbättrats och Thorsten Ungsäter har gjort i ordning våtmark för vilt och fågel.
Kulturmiljöfrågor
Också yrkesmässigt har Thorsten Ungsäter intresse av Djursdalarundan, som ett stycke vackert "se och lär".
Han arbetar sedan många år på Skogsvårdsstyrelsen och har nyligen fått ansvar för utbildning och information i kulturmiljöfrågor i Kalmar och Östergötlands län. Sedan en vecka tillbaka är han också länsförbundsordförande i Svenska Naturskyddsföreningen.
- Markägare och skogstjänstemän har mycket kunskap att förmedla och i mitt arbete ser jag stora möjligheter att utveckla en viktig insikt - skogen är inte bara träd.
Konst och information
Att intresset för natur och kulturminnen i skogen är något som ökat kraftigt råder ingen tvekan om.
- Helt klart. Skolorna använder sig exempelvis av Djursdalarundan i sin undervisning och vi kommer också att satsa på guidade turer i lite mindre format, omkring två kilometer, som vi kallar "Gubben Winters väg".
Längs slingan får man veta mera om kulturlämningar och naturen och namnet Winter kommer från Karl Vilhelm Karlsson, också kallad "Winter", som tillsammans med fru och sju barn bodde i torpet Västrum vid Ungstorp i slutet av 1800-talet - senare bodde en av hans söner kvar i torpet.
Djursdalarundan är naturligtvis "öppen" året om, men nyttjas företrädesvis från april fram till hösten av motionärer och naturintresserade.
- Antalet utländska fotgängare har bara ökat och uppskattningsvis är det närmare 10 000 personer årligen som går Djursdalarundan.
Men för lokalbefolkningen är det nog så att Djursdalarundan "öppnar" sista helgen i april.
I år samarbetar Naturskyddsföreningen med Skogsvårdsstyrelsen, länsstyrelsen, Djursdala hembygdsförening, Södra, elever och föräldraföreningen på Djursdala skola, som kommer att ordna med korvgrillning och viss försäljning och Studieförbundet Vuxenskolan.
Biolog Christina Almquist från länsstyrelsen kommer att informera om kampanjen "Levande Landskap" och det blir också utställning i Galleri under Lönnen, på samma tema.
- Vi har lyckats samla fem av de yppersta naturmålarna häromkring och är mycket glada över det.
De som ställer ut är Henry Gustafsson, Blackstad, Sven Kask, Vimmerby, Reinhold Ljunggren, Vimmerby, Bo Lundwall, Hultsfred och Peter Nilsson, som nu bor på Öland.
Utställningen öppnas redan lördag 27 april, är öppen under "Djursdalarundan" den 28 april och pågår fram till och med 5 maj.
Levande runda i Djursdala
Hur många gåglada fötter årets "Djursdalarunda" kommer att locka vete ännu enkom gudarna. Thorsten Ungsäter vet i alla fall att det somliga år kan komma tusen personer. - 1 200 personer hade vi ett år, faktiskt, men ett snitt på 500-600 är heller inte dåligt. Den här gången är temat "Levande Landskap".
Fakta
Fakta/Levande Landskap
Kampanjen "Levande Landskap" ingår i miljö- och landsbygdsprogrammet och pågår åren 2002-2006.
Syftet med kampanjen är att intressera, motivera och ge kunskaper som leder till brukningsmetoder som bevarar och stärker odlingslandskapets natur- och kulturvärden.
Målet är att nå 15 000 lantbrukare och andra verksamma inom jordbruket varje år. Man kan till exempel få utbildning i vad kulturspåren berättar om tidigare jordbruk, hur man sköter naturbetesmarker och slåtterängar, hur man anlägger och sköter våtmarker och småvatten.
Länsstyrelsen samordnar verksamheten i länen, Jordbruksverket svarar för den nationella samordningen av kampanjen i samarbete med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, LRF och länsstyrelserna.
Så jobbar vi med nyheter