Solen stekte i apellunden på Astrid Lindgrens Näs, när särskilt inbjuda fick förhandstitt på #ingenlitenlort, som öppnar 9 juni – och ett samtal om mod, med extra fokus på barnens rätt.
– Det är 40 år sedan Astrid Lindgren tog emot tyska bokhandlares fredspris och 40 år sedan hon formulerade det tacktal som bland alla hennes tal kanske är det som haft starkast och längst efterklang, inledde Mia Thelin, verksamhetschef på Näs.
Konferencier Mark Levengood påminde om att alla behöver lyssna på den inre kompassen, den som pekar på ”rätt” och ”fel”. En kompass som Astrid Lindgren, livet igenom, kände tydligt åt vilket håll den pekade.
Thomas Hammarberg har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt mänskliga rättigheter, bland annat som Europarådets kommissionär 2006-2012. Han påminde om diskussionerna när Sverige som första land skulle instifta en lag som förbjöd aga av barn.
– Ett kontroversiellt förslag. Många ifrågasatte – skulle man inte längre få tillrättavisa sina barn, skulle det inte vara möjligt att straffa dem, sätta gränser? Samtidigt växte rörelsen som hävdade barnets mänskliga rättigheter, från det att det föds, inte bara från det att man fyllt 18. Astrid Lindgren tog alltid ställning för barnen och hon var en inspiratör i det här arbetet, som också senare kom att leda till att konventionen för barns rättigheter antogs 1989.
Sara Schwardt skrev ett argt brev till Astrid Lindgren när hon var liten, vilsen och behövde någon som såg henne. Hon fick svar, inte det svar hon kanske räknat med, men det blev inledningen på en brevväxling och vänskap som varade i decennier.
– Jag tror att Astrids mod kom från när hon som ung, ogift mamma i slutet på 1920-talet möttes av nyfikenhet och elakhet. Långt senare sa hon att hon gjorde en pionjärgärning, när hon gick med sin son genom en småstad där man inte var van vid att ogifta mödrar gick omkring med sina små barn som de vore lika stora underverk som andra barn.
– Det fanns en tid när jag tyckte det var fånigt att se upp för mycket till en vanlig, dödlig människa. Jag har helt tänkt om. Vi behöver Astrid mer än någonsin, som föredöme i hur man tränar på att bli lite mera modig.
Utställningen visas i prästgården till den 4 november. Utomhus kan man se ett konstprojekt på tema mod och rädslor som ungdomar från Stockholm gjort under ledning av Andreas Blom, Kollektivet Livet.