Det kan Vimmerby Tidning nu redovisa efter att ha tagit del av lönestatistik hos Vimmerby kommun.
Det är framför allt de större personalgrupperna inom exempelvis omsorgen, lokalvården, elevassistenter, barnskötare och personal i kök och matsalar som många gånger ligger flera tusenlappar under nivån i det nya försörjningskravet som höjdes till 27 360 konor från och med den 1 november.
Här är de yrkesgrupper i Vimmerby kommun som inte når den nivån trots att de har avtalsenliga löner enligt gällande kollektivavtal. Första beloppet är gruppens medianlön och beloppet inom parentes är lönen för de tio procent med lägst lön:
• Vårdbiträde, hemtjänst, 22 500 (21 100)
• Vårdbiträde, särskilt boende, 22 950 (21 200)
• Biträdesarbete, annat, 24 000 (22 328)
• Vårdbiträde/Stödbiträde, funktionsnedsättning, 25 000 (22 420)
• Lokalvårdare/städare, 25 700 (23 180)
• Elevassistent, 25 925 (22 840)
• Lärare i fritidshem, 26 000 (23 216)
• Barnskötare i förskola/barnomsorg (barnsköterska) 26 720 (23 460)
• Personlig assistent, 27 000 (22 040)
• Instruktör/Handledare, 27 079 (23 150)
• Fritidsledare, fritidsassistent, fritidsgårdsförest. 27 100 (25 468)
• Måltidspersonal, måltidsbiträde, ekonomibiträde mm. 27 123 (24 963)
• Parkarbetare, trädgårdsarbetare, naturvårdare, 28 437 (27 662)
• Undersköterska, hemtjänst, 28 438 (25 940)
• Kock, husmor, kallskänka, kokerska, skolmåltidsför. 28 688 (26 350)
• Vaktmästare, sjukhusvaktmästare, idrottsanläggn mm. 29 075 (26 350)
• Undersköterska, särskilt boende, 29 098 (26 500)
• Stödassistent/Vårdare, gruppboende, 29 300 (27 160)
Utöver det finns ytterligare ett 30-tal yrkesgrupper som tjänar från 30 000 kronor och uppåt bland de kommunalt anställda i Vimmerby.
– Drygt 30 procent av våra anställda har en lön under försörjningskravet, säger Anna Nilsson, HR-strateg på Vimmerby kommun.
Nivån runt 30 procent delar Vimmerby med många andra kommuner, exempelvis Västerviks kommun där 36 procent av medarbetarna har lägre lön än försörjningskravet.
I Vimmerby kommun med runt 1 460 fast anställda betyder drygt 30 procent att ungefär 450 medarbetare har en lön som är lägre än den lön regeringen anser går för att klara sin och familjens försörjning.
Har de här 450 anställda för låg lön?
– Våra löner ligger i linje med andra kommuner och med marknaden och vi har lagt mycket fokus på lönestrukturen de senaste åren och justerat löner framför allt i ett jämställdhetsperspektiv, säger Anna Nilsson.
Ett 30-tal av de som tjänar mindre än försörjningskravet är anställda med arbetstillstånd. De riskerar att inte få förlängt tillstånd på grund av låg lön.
– Vi är måna om att behålla alla vår medarbetare och de verksamheter där de arbetar jobbar med det perspektivet, säger Anna Nilsson.
Petra Dahlström Wall är ordförande för Kommunal i Vimmerby. Hon tycker det är synd att stat och regering gått in med åtgärder i lönebildningen genom beslutet om försörjningskravet.
Hur ser du på att 450 anställda tjänar mindre än 27 360 i månaden?
– Vi hade gärna sett högre löner för medlemmarna. De är proffsen som får välfärden att gå runt och förtjänar bra löner. Man ska kunna leva på en arbetarlön. Men vi tror att arbetsmarknadens parter är mest lämpade att sätta löner, inte staten, skriver hon i ett SMS.
Hur ser du på att runt 30 kommunanställda kan bli utan arbetstillstånd på grund av lönekravet?
– Det är beklagligt att människor som kommit till Sverige, lärt sig språket och arbetar nu riskerar att utvisas. Så blir det tyvärr när arbetsmarknadens parter inte lyckas lösa de problem som finns på arbetsmarknaden. Kommunal har sträckt ut handen till arbetsgivarna: Vårdföretagen och SKR – låt oss sätta oss ned och förhandla. Så har det inte blivit, skriver hon.
Kan 27 360 i månaden kan bli riktmärke för lägsta lön i kommande löneförhandlingar?
– Det kan såklart hänga ihop och Kommunal välkomnar så klart högre löner för medlemmarna. Men regelverket hade varit mindre stelbent och mer anpassat för varje enskild bransch om arbetsmarknadens parter hade löst arbetskraftsinvandringen tillsammans. I stället har staten tvingats gå in och då blir det stelbenta regler.
Hur många av de 30 medarbetarna med arbetstillstånd som konkret berörs av försörjningskravet är oklart. Exempelvis omfattas inte de som har uppehållstillstånd av humanitära skäl.