Även satsningar på riksväg 37/47, 23/34 och 35:an mellan Överum och Åtvidaberg finns med i regionens handlingsplan.
– Med rapporten ser vi att invånarna i länet inte får sin del av de satsningar man har rätt till, och att det varit så under lång tid. Det betyder att vi också halkat efter under lång tid. Det har varit tydligt i möten med Trafikverket och centrala företrädare att det är fokus på storstäderna, när man mäter hur mycket bilar som körs på sträckorna, men för oss är infrastrukturen viktig av andra skäl, säger Helmersson, och syftar på att det är belastningen på vägnätet och antalet resenärer som ofta verkar ligga till grund för Trafikverkets satsningar (se separat artikel).
Efter regionens senaste remissvar, till Trafikverket inför den kommande nationella infrastrukturplaneringen, hoppas Helmersson att trenden vänder.
– Jag tror att vi har mycket att lära av hur storstadsregionerna har presenterat sina behov. Vi kanske har presenterat vad vi vill och sedan snällt väntat på svar. I andra regioner har man kanske legat på lite mer. Vi måste vara lite mer påstridiga, bli lite mer kaxiga. Med den här statistiken kan vi vara ännu tydligare i vår argumentation, inte bara med vad vi behöver, utan också vad det faktiskt skulle kunna resultera i, säger hon.
Hon menar att en av de viktigaste punkterna är större och färre arbetsmarknadsregioner i länet, alltså områden inom vilket det är rimligt att pendla till och från arbetet.
– Kalmar län har en outnyttjad potential, och vi har inte lyckats minska arbetsmarknadsregionerna som är bland de viktigaste faktorerna till tillväxt. Vi har både gles- och landsbygd och kommer aldrig kunna mäta oss med storstadsregionerna när det gäller trafikflöden.
Några av de viktigaste projekten hon hoppas ska få genomslag i infrastrukturplanen är upprustning och ökad trafik på Kust till Kustbanan, Tjustbanan och Stångådalsbanan, och pengar till det nya signalsystemet som de nya tågen använder.
– Jag är tacksam över att vi gjort en handlingsplan i samarbete med länets kommuner förra året, så vi hade rätt mycket förberett. Om inte Stångådalsbanan och Tjustbanan ligger som nationell prioritering kommer inte Trafikverket satsa på det.
Sedan tidigare står det klart att regionen är beredd att medfinansiera Tjustbanan och Stångådalsbanan med en halv miljard kronor, med förhoppningen att regeringen ska stå för den resterande kostnaden av totalt två miljarder kronor. Satsningen innehåller både en kortsiktig och en långsiktig del, där den kortsiktiga består av bland annat trädsäkring, höjd säkerhet vid korsningar, och standardförbättring av banorna, och den långsiktiga av delektrifiering av banorna.
Efter att regionens sju partier enades bakom förslaget samlades även Västerviks tio partier för att göra detsamma. Att restiden, enligt förslaget, inte blir så mycket kortare som man tidigare önskat spelade ingen roll – förslaget var tillräckligt ambitiöst och ansågs kunna stärka orterna mellan städerna.
Hur ska ni göra för att vinna i infrastrukturskampen den här gången?
– Vi jobbar superintensivt med det. Senast förra veckan hade jag ett möte med kommunalrådet i Linköping för att påtala vikten av det, och vi har ett närmare samarbete med Östergötland än vi haft tidigare. Vi har också samlat oss inom länet och blivit tydligare med vad vi tycker, säger Karin Helmersson.