Sveaskog räknar den anlagda skogsbranden vid Norra Kvills nationalpark i somras som lyckad. Men på vissa ställen har det brunnit mer än planerat.
- Det krävs mer erfarenhet och forskning för att kunna styra bränder, säger Gisela Björse, Sveaskogs brännare i Götaland, vid en rundvisning i förra veckan.
Sveaskog måste enligt förordningar bränna en viss mängd skog varje år. Området vid Norra Kvill valdes just för att gynna livet i nationalparken. Den främsta anledningen till att just de aktuella 37 hektaren blev brända är dock säkerheten.
Makaber syn
Den brända skogen omges av vägar och ligger uppe på en åsbildning. Därför minskar spridningsrisken. Brännarna högg också ut brandgator och högg ner granar (som lätt antänds). Tillsammans med uppgrusade skogsvägar, helikoptrar, brandflyg, vattenslangar med mera var bränningen ett projekt som gick på upp mot en miljon kronor.
Bevakningen efter branden drog också ut på tiden, tre veckor.
Just nu möts man av en makaber syn vid avtagsvägen mot nationalparken. Där det förut stod en blandning av ungskog och äldre tallar är nu allt bara förkolnat. Vid nästa sekelskifte kommer det däremot se annorlunda ut.
Lövträd börjar redan att gro och om 75 år dominerar de skogen tillsammans med gamla och några yngre tallar.
Lövskog om 75 år
Skogsbränningen vid nationalparken gynnar lövträd. Vid nästa sekelskifte kommer de 37 hektaren att vara en lövskog med några gamla tallar.
Peter Ask och Gisela Björse från Sveaskog med ett diagram som visar att det brunnit ofta i Norra Kvills nationalpark, ända fram till slutet av 1700-talet när människan började sätta stopp för de naturliga bränderna och svedjebruk.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter